Scythiska Fädernesland; men så kunde dock ej annars wara, än at ju Svärds-rätten mycket regerade, så at den, som starkast war, tog mäst för sig: den ene Frie Husfadren underkufvade den andre och sedan flere, inrättandes således et litet Rike, så at her woro öfver hela Scandien ganska månge Förstar, som kallades Fylkis-Konungar, små Herrskaper, som wille wara sielfrådiga och ej på något sätt i hvars annars plikt. Af en sådan Höfdinge-hop hafva åtskillige Auctorer, så hos oss som andra folk, blifvit förledde, at upräkna hela raden af Konungar, den ene efter den andre, fastän månge af den warit samtidige[1], en öfver et eller flera härader, en annan öfver en Wikinge-flotta, så at Tideräkningen blifvit förlängd och Sanningen mycket lidit.
14. I denna mångrådighets-tiden flytte sig alt mer och mer Invånare ned åt södra Scandien, under liufvare himmel, alt efter som landet upwäxte ur watnet, då ock Dannemark eller Danska öjarne[2] blefvo alt mer och mer bebygde af de Göter[3], som kallades Witer[4], Desse äro äfven de, som haft en
- ↑ Rollin (Hist. anc. T. 1. p. 118.) finner det samma om gamle Egyptiske Konungarne, hvilka Manethon upräknar i rad; men äro aldeles olike med dem man ser hos Erathostenes, den Cyreniske Historie-skrifvaren.
- ↑ Desse flyttande Scyther hafva utan tvifvel (liksom Europæerne i senare tider på sina Colonier) nämnt många orter efter sina hembygder och kallat det watnrika Dane-mark efter Tanais eller Donau-strömmen. Tana, Dona, Dvina betyder flod på gamla Scythiska språket. v. Bayer. in Act. Petrop. T. 9. p. 375. och mark et watnrikt, sumpigt land. v. Supr. c. 3. §. 15. in not.
- ↑ Sheringh. de orig. Angl. p. 143.
- ↑ Beda Hist. Eccl. Angl. L. 1. c. 15.
