Tideböckers helighet war utan tvifvel orsaken, at Bröderne Johannes och Olaus Magni förde en hop af dem med sig ur Sverige til S. Britas hus i Rom [1], hvilket icke mindre skadade wår Historia, än kort tilförne Svenske RiksCancellerens och Biskopens i Strängnäs Mats Gregerssons wårdslöshet, som lät många af Riksens Handlingar förkomma [2]: De Påfviska Minnings-märken blefvo af de förste Evangeliska Lärare föga mer skonte, än de Hedniske af Munkarne: Mäster Abraham Andeæ war emot dem en Tyran: Han förstörde S. Britas, S. Karins och Ingrids i Wadstena, S. Nicolai i Linköping, S. Sigfrids i Wexiö, S. Brynolfs i Skara, S. Helenas i Skedevi, S. Davids i Munketorp, S. Eskils i Strengnäs, Holmgeirs i Skogkloster, S. Ragnhilds i Telje och S. Botvids i Botkyrka[3]: En äfven sådan Kämpe mot Skuggar och Bilder war en Mäster Eric Schepperus [4], som haft månge sine Likar. När åter Pålske Munkarne hitkommo med Konung Sigismund, lära de förmodeligen hafva tagit för sig hvad de funnit, medan alla häfdegömmor för dem storo öpna på Stockholms Slott til dess Hertig Carl lät alting förwara på Gripsholm[5]. I senare tider hafva ofta Utlänningar, mer wettgirige än de Inhemske upsnappat åtskilliga ålderdomens öfverlefvor och fördt med sig ur landet. Hvad ej
