Den här sidan har korrekturlästs
neigderne af wåra Scandiske öjar. Gylfe reste med glädie emot den wördade Oden och böd honom så mycket land han åstundade[1]: Asiske Höfdingen vägrade sådan höflighet ingalunda: han slöt et ewärdeligt förbund med Gylfe och nedslog sin förste bopåle her i Sverige wid Sigtuna[2], inrättandes der et stort Afguda-hus eller offerställe[3]; men han inskränkte ej dermed sina afsikter.
18. Som han war mycket storrådig, tiltagsen och tapper, så for han i hast på sina lätta skiepp, dem han kunde hopwikla och bära öfver land,[4] til alla de Scythiska folk, som mäst woro honom bekanta i Scandien och Tyskland, giörandes dem alla med
- ↑ prol. Edd. L. c.
- ↑ Man menar, at Oden kallat Sig-tuna efter sit namn Sigge; men likare är, at det som mäst alla Svenska orter fådt namn af Se, Si, Siö, och således betydt en Siöstad. Det kallas altid Si-tuna, Sih-tuna, i alla äldsta Handlingar, som på Kung Olof SkottKonungs och K. Anund Jacobs mynt. (v. Keder. Brenner &c. it. Peringsch. Ättart. p. 36. 37.) Tuna kallades altid stad eller by på wårt gamla språk, hvarpå wi nu hafve så många prof (cfr. Salstedts Tuna minne &c.) både her och i Engeland, der det blifver kalladt Town. Belg. Tuyn, Germ. Zaun, (en ingiärdad och instängd plats eller hage) v. G. Wallin. Sigt. Stans & Cadens, Ups. 1729.
- ↑ Sturl. T. 1. c. 5. p. 6. J. Wilde. Lags-Hist. p. 74. G. Wallin. Sigt. Stans & Cad. cfr. præf. Edd. ap. Zamolx. Lundii. c. 3. §. 14.
- ↑ v. supr. c. 3. §. 2. in not. c. 4. §. 16.
