Den här sidan har korrekturlästs
Mythras [1], Syrernes Adonis [2], Indernes Brama [3], Chinesernes Kiuntse [4], en Son eller utskickad Hiälte af den Alrahögste [5], som alle gamle Poëter omtala [6], hvilken skulle komma i werlden at förlika det Goda och det Onda, nederslå alt skadeligt
- ↑ Plutarch. de Iſ. & Oſir. p. 370. säjer, at Zoroaster lärde, at emellan Oromazes, (den Alsmäktige) det högsta Goda, och Ariman, det Onda, är en Medel-Gud, Mythras, den Perserne kalla Medlaren. v. Ramsey L. c. p. 6. &. 120. Perserne mente denne Mythras, när de dyrkade Solen, hela Naturens Mythras, Moder och Alstrarinna. v. Lund. Zamolx. c. 5. §. 20.
- ↑ Adonis skulle upstå igen, sade Syrerne, til at giöra menniskiorna lyckelige. v. Jul. Firmicus de Fest. & Myst. Adon. it. Luc. de Dea Syria.
- ↑ Indernes Vedam eller Gudalära innehåller, at Gud heter Vistnou; men Medel- eller Under-Guden Brama, hvaraf alla deras Guda-Lärare (som äro Pythagoriske och tro Metempsycosen) kallas Braminer. cfr. Ramsey L. c. p. 127.
- ↑ Chineserne tala om en Kiuntse, en Hiälte, Öfverste-Präst, Förste, en Helig och Sanfärdig Utskickad, som skal komma at uprätta alt förstört och nedslagit. v. Rams. L. c. p. 135.
- ↑ Hela gamla Mythologien talar om et den Store Gudens Budskap, en Jupiters Son, kommande från Olympen, at lefva bland menniskior och frälsa dem: stundom är det Apollo, som slår ihiäl Python och Titanerne, stundom Hercules, som krossar Troll och Missfödsel, stundom Mercurius, Gudarnes wiljas wärkställare, stundom Perseus, som räddar Andromede. cfr. Ramsey L. c. 85. 86.
- ↑ Hesiod. Orph. ap. Procl. Lucret. Ovid. Virg. &c. cfr. Ramsey. L. c. p. 85. 86.
