Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/169

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

samma Gudomeliga egenskaper Makt, Kärlek och Wishet [1], hållandes Tre-talet så heligt, at mäst alla höga saker fördes til Tre [2] och tre gånger Tre [3]; men ingenting är förunderligare, än at denna Trefaldiga Gudomlighet begrep uti sig en Medel-Gud [4], sådan som Egyptiernes Orus [5], Persernes

  1. v. post. §. 5. &. 7.
  2. cfr. Ex. Benz. coll. Hist. Patr. &c. &c.
  3. Alt räknades til Nio wid Afguda-offren, som framdeles skal omtalas, 9. åhr, 9. månader, 9. dagar, 9. kreatur &c. v. Ad. Brem. de Sit. Dan. Er. Ol. Hist. Sv. L. 1. p. 2. Det är troligt, at Sveriges wapn, Tre Kronor, har sin uprinnelse i detta Tretalets helighet: den Lärde O. Rudbeck beropar sig, til denna menings bevis, på en gammal Skiöld, den han funnit beprydd med 3. kronor och de 3. runor ᚼ. ᛁ. ᛏ. (H. J. T.) som kunnat betyda Har, JafnHar och Tridi. v. Rudb. Atl. T. 1. p. 732. cfr. A. Schörling. Diss. de Insign. Goth. Ups. 1719. Hos wissa Österländska folk är ännu Tretalet eller ock Niotalet (hvilket är det samma) ganska heligt: hos Kalmucker och Mungaler är brukeligt, at böta för tiufnad med nio gånger så mycket, til ex. för et fåhr nio, för en häst nio &c. v. Strahlenb. Descr. Russ. p. 75. 77.
  4. Jafn Har, (v. supr.) den Jämnhöge eller Medel-Guden.
  5. Denne Orus eller Thorus (ty så har gamle Phæniciern Sanchuniaton kallat Egyptiernes förste Konung. v. infr.) war hos Egyptierne en Under-Gud eller en, som hade en annan för sig, liksom Jupiter hos Grækerne war Saturni Son. v. Ramsey L. c. p. m. 119.