Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/172

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

5. En sådan Medel-Gud[1] hölls före at wara en Ordnings-Herre, som skulle ställa alt til rätta,

  1. En dylik hafva alla Hedningar tilbedit, ända til Lapparne: detta folk eller den del deraf, som intil wår tid sväfvat i Hedniska mörkret, har kallat sin Medel-Gud Stourra-Passe eller Stor-Junkaren och trodt honom wara menniskiors Förespråkare hos den Store Guden (Scheffer. Lappon. Illust.): Han rår, efter Lapparnes mening, öfver alla diur och alt qvickt: när han uppenbarar sig för sine wänner, då de jaga eller fiska, ser han ut som en wälklädd Hofman; men med fogle-fötter: när deras widskiepelse bringar dem til at märka spöken eller gastar wid något bärg, så tro de, at Stor-junkaren eller Passen der uppehåller sig, och kalla bärget Passe-wari (Guda-bärget, det heliga bärget). Denne Medel-Gudens bild är hos dem af sten; men ohuggen och grof: stora, långa och smala stenar, som de kunnat råka på i bärgen, af owanlig form, ju wackrare ju bättre, kalla de Kied-kie-Juhmal (Sten-Guden), menandes dermed denne Stourra-Passe. Eljest hafva Lapparne många mindre Afguda-bilder af trä efter menniskioliknelser, som de kalla Seiter, sättandes många ihop hela raden bortåt: En är altid större än de andre: det är Stor-Junkaren: dernäst en mindre, som kallas Akte: det är hans Hustru, sen Son, sen Doter och hela familien. Seites kallas i almänhet Gud hos Lapparne, så wäl Thier-mes (Thor) som deras mindre Gudomligheter: Seita är det samma som Zeuta, hvilket namn de gamle Geter eller Scyther altid kallade Gud (v. supr. c. 2. §.): Zeuta är Grækernes θεος; ty Dorer och Spartaner bytte ofta θ i Σ. (v. Lund Zamolx. L. 5. §. 22.). Om detta Göternes Þeus, Þius, Þis talar en gammal permeskrift sålunda: Þius är af Girkum skrifvit Zeus (Lund. L. c.). Egyptierne hafva ock kallat Gud Zeut (Marsil. Ficin. Arg. In Crat. Plat ap. Lund. L. c.), som kommer öfverens med Lapparnes Seita. Det är mycket likt, at detta är det samma som Theutates, Zeus-Attin, Tyskarnes Oden och namngifvare. v. supr. §. 3. in not.