Den här sidan har korrekturlästs
i weckan Söndag[1], Måndag och Tisdag[2], liksom de trenne följande efter Oden, Thor och Frygga, deras trefaldiga Gudomlighet[3] Odensdag, Torsdag och Fredag: Sidste dagen, som anwändes til hwila och förfriskning, war en Renings-dag och kallades Lögerdag af Löga[4] eller bada sig[5].
11. Niord[6] regerade efter de gamles tro både på hafvet och i luften[7], rådandes öfver Siöfart, wind och wäderlek[8]; men som Hafs-Gud kallades
- ↑ Solen kallades af de gamle Suen, Sun, Son (v. supr. §. 8. in not.); deraf är wårt Söndag och Tyskarnes Sontag.
- ↑ Af Disa (jorden) är Disa-dagen eller Tisdagen kallad. v. J. Wildes Förber. p. 274.
- ↑ v. supr. §. 9. &c.
- ↑ Löga eller bada, hvaraf Lögerdagen har namn, är kommit antingen af Laugr, wätska, fast, som ännu kallas Lag, til ex. Brygge-lag, biörk-lag &c. eller af Lä-garn eller Lå-garn, et stilla watn, stilla siö (ty Lä är Lugn och Garn är Siö), hvaruti man hälst badade sig. I anseende til hafvet eller Östersiön, kallas Mälaren Lögarn, den stilla siön, och åter i anseende til Mälaren, är ännu en mindre wik deraf, som går in uti Aspöen, kallad Lågarn. Äfvenså är Ölögaren (nu Öljaren) kallad i anseende til Hiälmaren.
- ↑ Olofs Saga den mindre c. 48. kallar Lögerdagen Tvätte-dagen. cfr. Verel. ad Götr. S. p. 54.
- ↑ Niord sades bo i Noatun, (Edd. Myth. 21.) det är i Noachs-stad eller hafvet: En af Odens följeslagare eller hans Son, som äfven bodde i Sigtuna, Yngue-Freys Fader (v. G. Wallin. Sigt. St. & Cad. æt. 1.), fick icke allenast sielf denne Gudens namn, utan hans gård kallades ock Noatuna.
- ↑ Edd. Mythol. 24.
- ↑ Niord svarar således både emot Neptunus och Æolus, Wäder-Guden.
