Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Stor Gudinna: de kallade henne Disa[1], som svarar emot Ceres, Äring, Skörd eller ock Göja, hvilket är Vesta, och giorde henne årligen et stort offer, kalladt Disa-blot, i Göje eller Februari-månad, som snart widare skal omtalas. Efter desse trenne store för-gudade kroppar, Solen[2], Månen[3] och Jorden, nämde de gamle Scyther de trenne förste dagar

  1. Wi hafve sagt tilförne (c. 3. §. 9. in not.), at Thëosa, Thisa, Disa, betydde egenteligen Ceres eller Skörden; men hon kallades stundom Gudarnes Moder, så at hon på wist sätt svarar emot Frygga: åtminstone hafva somliga blandat desse begge ihop, så at Disar-blot, Disas offer, kallas äfven Fryggas (Sacrificium Friggæ) v. Verel. ad Herv. p. 30.; dock är ej underligt, om mycken oreda och blandning skiedt i en Gudalära, som war så mörk och i så många tidernas omskiften ingen klarare rättelse hade, at gå efter. Jag skulle dock tro, at detta Friggas offer ej är Fryggas (Odens makas, Månens) utan Freyas, Älskogs Gudinnans, som kommer med Disa eller Jorden på visst sätt öfverens, åtminstone uti Frö (af Freya och fortplantning.
  2. At Solen betydde Oden eller den store Guden, kan wisas på många ställen af Edda (v. Verel. not. ad Götr. S. p. 42. 43.) och är her ofvanföre berättadt. §. 8. in not.
  3. v. supr. §. 8. &c.