Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/230

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

til sändebud, liknades för sin snabbhet skull wid foglar, i synnerhet Dufvor[1], och det är troligt at Odens korpar[2] ej andra warit. De mentes herstamma från Aharis, den gamle Scythiske Domaren och kallades äfven Möyar ur Jotnahem[3].

19. Templens eller offerhusens äldsta bygnad war ringa och enfaldig: stundom et rätt och slätt trähus med dörrar på båda lång-wäggarne[4] och en skidgård eller plank rundt omkring[5]: Sådant war förmodeligen det stora blodhus, som Oden inrättat i Sigtuna[6]; men sedan folket öktes och fölgakteligen rikedomarne, så fingo Gudarne ansenligare wåningsrum: I Biarmaland eller Permien i Ryssland war et Jumulas eller den Himmelska Drotningens Afgudahus så rikt och präktigt, at wid des sköfling fans der en krona med tolf ädel-stenar, et halsband af tre hundrade marker guld, en guldskål, upfyld med samma metal, så stor, at fyra karlar den knapt orkade utdricka på en gång och en pell eller förlåt omkring Afguda-bilden[7] af et otroligt wärde[8]. I gamla Upsala anlade

  1. Herodot. L. 2. c. 54.
  2. v. supr. c. 4. §. 18.
  3. Lund. Zamolx. c. 5. §. 15.
  4. Sådant war Thorolf Mostrarstångs Afguda-hof på Island (Eyrbyggia. MS. c. 4. ap. Peringsch. Mon. Upl. Sect. 1. c. 2.) och Håkan Jarls, som beskrifs i Ol. Trygg. Sag. p. 120. Sådant har ock utan tvifvel warit wid Tegneby i Bohus-Län (v. Joh. Ödman. Bohusl. Beskr. Stockholm 1746. p. 228.) och på otaliga ställen her i Norden.
  5. Baldurs-haga eller hof i Norige war äfvenså omkring plankadt (Frithiof Fräknes Sag. c. 1.).
  6. G. Wallin. Sigt. St. & cad. æt. 1.
  7. Herrauds S. p. 24. &c.
  8. Herrauds S. L. c. säger, at pellet war mera wärdt än tvänne Skieps-laster af det rikaste Skiepp, som seglat öfver Grækelands haf.