Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/287

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

och Möje-månaden[1] kallades Waranden[2] eller Wåhren: Det tredie, som innehöll

  1. Maj och en del af Juni-månad, af Möya, Mö, Virgo (v. Joh. T. Buræus ap. M. Cels. Comput. Eccl. p. 112.), efter jorden då war färdig til frön och fortplantning: Diod. Sic. L. 3. c. 59. säger, at Apollo (Solen) kär i Cybele (Jorden eller den stora Modren) flytte med henne den tiden til Norden. Majus hade ock hos de Romare namn af Maja eller jorden. Eljest kallades denna tid i hela otta eller tio weckor Lida (Worm. Fast. Dan. L. c. Beda de rat. temp. c. 13.) antingen af lida, skynda, efter hon tyktes gå så fort, eller af Lä, lugn, medan stormar då ej besvärade de siöfarande (M. Cels. Comp. Eccl. p. 44.) eller som likast är, af leding, härnad, siöröfveri, hvartil den åhrstiden war tienligast. Maj månad hette hos Isländarne Fardaga-månad, efter då war flyttnings-tiden.
  2. War-and af wårda, skiöta, så at Wård-and är den tid, då Landtmannen wårdar å nyo sina Landt-syslor: And betyder en granlaga tid, som behöfver påaktning: deraf är Aning, en känsel hos sig sielf af något som skall hända, och An-fot, den siukdom, som man känner på sig skola blifva den sidste. And är således en wiss märkwärdig åhrstid, som Hö-and, Sädes-and &c. På somliga orter i Sverje kallades Wåhr Låding, antingen af lödian, som boskapen då släpper (v. Verel. ad Herv. p. 53.) eller af leding, härnad, siö-röfveri, som begyntes altid om wåhren, warandes samma ord som ofvannämnda Lida.