Den här sidan har korrekturlästs
emellan den 11:te och 12:te Decembris, deltes i tvenne Missåren, Midsåhr eller half-åhr, efter de tvenne åhrliga Solstånd, som kallades Stadbragder[1], halfåhret i tvenne Mal, Mål[2] eller fierdedels-åhr, och målet i tre månader[3]. Från den ena nytändningen til den andra räknades åhrets tolf månader[4], af hvilka de trenne förste, nemligen Jule-månaden[5], Thorsmånaden[6] och Göje-månaden[7] kallades egenteligen Wintren, fastän Norden känner den åhrstiden i längre tid: Andra fierdedels-åhrer, som bestod af Blide-månaden[8], Astar-månaden[9]
- ↑ Verel. ad. Herv. p. 53.
- ↑ Mål, Tidemått (Intervallum) til ex. dager-mål, middags-mål, afton-mål, som inträffade på tiden til at äta, hvaraf är kommit at mål, måltid, nu endast tages i den bemärkelsen.
- ↑ Loccen. Antiq. Sv. Goth. c. 4. L. 1.
- ↑ A. Celsi Mem. i Kongl. Maj:ts bref om Calend. förbätr. d. 30 Jan. 1739. cfr. Worm. Fast. Dan. L. 1. c. 13.
- ↑ Dess namn är förut omtalt (c. 6. §. 6.). Jule-månaden kallades också Skämdigs- eller Skämte-månaden. (v. ibid.) Han intog mer än hälften af December och en del af Januari månad.
- ↑ Kallad efter Guden Thor eller Solen (v. supr. c. 4. §. 3. c. 6. §. 6.), svarar emot Januarius och en del af Februarius. Eljest kallades han ock Sol-månaden. v. Worm. Fast. Dan. c. 14. p. 48. hos Isländarne Midwetra eller Midwinters-månaden.
- ↑ Februarius och en del af Mars, hette efter Gudinnan Göya (Jorden) och dess offer (v. supr. c. 4. §. 3. c. 5. §. 10. c. 6. §. 7.). Dessutan kallades han Rhed-månaden (v. Worm. L. c.) och hos Isländarne Föstegångs-månaden.
- ↑ Mars-månad och en del af April kallades Blide-månad, efter åhrstiden då det begynte blifva blidare. v. M. Celsii Comput. Eccles. p. 111. Eljest hette han Torre- eller Tyr-månaden och Torre-Tunglet, af Guden Tyr (v. supr. c. 5. §. 12.) och hos Isländarne Jafndegra- eller Jämndagers-månad, efter dag och natt då blefvo lika långa.
- ↑ Astar-månad kallades April och en del af Maj af Astar (Venus), Astaroth, Astarte, himmelens Drotning &c. (v. supr. c. 5. §. 8.) Frygga, som uplifvade på den åhrstiden hela Naturen til kärlek, blom och fortplantning: Tyskarne hafva än behållit detta namn och kallas honom Oster-månad, hvaraf Påske-helgen, som då plär infalla, heter hos dem Ostern. I Scandiens södre orter hette han ock Trimilki-månad, medan miölken af Boskapen då så mycket föröktes. (cfr. Worm. Fast. Dan. c. 14. p. 48.).
