Den här sidan har korrekturlästs
allena der drifvit handel, utan tient Orientaliske Kejsarne i fält, som framdeles skal berättas. De satte sig der stundom ned och skaffade sig ägendom: wäl kunde de ärfvas af sine släktingar i Sverige; men icke kunde de sielfve taga arf från denna ort til Grækeland[1]. På denna grund bör ej underligt förefalla, at de gamle Svenskes handel sträckt sig til Alexandrien i Egypten[2] hvilket ock bestyrkes af de många Arabiska mynt, som så ofta hos oss finnas nedgrafne i jorden.
13. När wåre Fäder kunde drifva så långwäga handel, må man wäl tro, at de det giorde på närmare orter, som Ryssland[3], Tyskland[4], Italien[5],
- ↑ Wår gamle Lag säger: Ingsins mans arf taker then man i Girklandi sitter. v. Lund. Zamolx. c. 3. §. 3.
- ↑ Benjam. Jud. Fil. Jonæ Tudelensis. Vers. Joh. J. Bircherød. in Arct. Alexandr. Hafn. 1685. ap. Henr. Benzel. Diiss. de Alexandria Ægypti. §. 14. Ups. 1711.
- ↑ Herauds Sag. c. 4. p. 11. cfr. Ol. Sag. c. 16. p. 14.
- ↑ I ottonde och nionde Seclerne war handelen på Tyskland i full gång. cfr. Ol. Benzel. diss. de Sveon. commerc. Ups. 1699. p. 87. S. Ansgarius, som i Norden predikade Evangelium, kom hit från Tyskland på et Köpmans-skiepp. v. Rimbert. Vit. Ansgar. p. 44.
- ↑ Wåre Fäder besökte gerna Italien, sedan deras släktingar Göterne sig der nedsatt: de kallade det landet ej allena Romborga-land, utan Amlunga-land, efter den Amaliska Konunga-stammen, som der regerade, (v. Ol. Benzel. L. c. p. 135.) och äfven efter Longobarderne Langbarda-land, hvilket namn fins på en Runsten wid Fittia by i Täby-sokn i Upland &c.
