Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/298

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

allena der drifvit handel, utan tient Orientaliske Kejsarne i fält, som framdeles skal berättas. De satte sig der stundom ned och skaffade sig ägendom: wäl kunde de ärfvas af sine släktingar i Sverige; men icke kunde de sielfve taga arf från denna ort til Grækeland[1]. På denna grund bör ej underligt förefalla, at de gamle Svenskes handel sträckt sig til Alexandrien i Egypten[2] hvilket ock bestyrkes af de många Arabiska mynt, som så ofta hos oss finnas nedgrafne i jorden.

13. När wåre Fäder kunde drifva så långwäga handel, må man wäl tro, at de det giorde på närmare orter, som Ryssland[3], Tyskland[4], Italien[5],

  1. Wår gamle Lag säger: Ingsins mans arf taker then man i Girklandi sitter. v. Lund. Zamolx. c. 3. §. 3.
  2. Benjam. Jud. Fil. Jonæ Tudelensis. Vers. Joh. J. Bircherød. in Arct. Alexandr. Hafn. 1685. ap. Henr. Benzel. Diiss. de Alexandria Ægypti. §. 14. Ups. 1711.
  3. Herauds Sag. c. 4. p. 11. cfr. Ol. Sag. c. 16. p. 14.
  4. I ottonde och nionde Seclerne war handelen på Tyskland i full gång. cfr. Ol. Benzel. diss. de Sveon. commerc. Ups. 1699. p. 87. S. Ansgarius, som i Norden predikade Evangelium, kom hit från Tyskland på et Köpmans-skiepp. v. Rimbert. Vit. Ansgar. p. 44.
  5. Wåre Fäder besökte gerna Italien, sedan deras släktingar Göterne sig der nedsatt: de kallade det landet ej allena Romborga-land, utan Amlunga-land, efter den Amaliska Konunga-stammen, som der regerade, (v. Ol. Benzel. L. c. p. 135.) och äfven efter Longobarderne Langbarda-land, hvilket namn fins på en Runsten wid Fittia by i Täby-sokn i Upland &c.