Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/309

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Swärden woro gemenligen korta[1] och merendels litet krökta[2], hängandes i bälten öfver högra axlen[3]: Dock woro långa och raka swärd[4] ej aldeles utur bruk[5], som kallades Spadar[6], hvilket namn ännu icke ibland oss är försvunnit[7]. Yx eller Geiri[8], som hon äfven fordom kallades[9], war gerna dubbel eller tveäggad, så at hon skar på båda sidorna och hade antingen långt skaft som et spiut[10], i hvilken skapnad hon hette Hallbard[11], eller

  1. Tacit. de Germ. c. 6. & 43.
  2. Statius Achilleid. 2 ap. Loccen. Ant. Sv. G. L. 3. c. 2. it. Lips in Analect. L. 3. de milit. Rom. dial. 3.
  3. Sidon. de Goth. L. 4. ep. 20.
  4. Cimbrerne hade stora svärd i kriget mot Marius. v. Plutarch. Af det slaget war ock Rolf Götriksons Svärd (Rolf Sag.) och flere Kämpars i wåra gamla Sagor, äfven tveäggade, som wåra nu brukeliga wärjor.
  5. cfr. Plutarch. in Mario de Cimbr. cfr. Roll. Hist. Anc. T. 8. p. 497.
  6. Veget. de re mil. L. 2. c. 15. cfr. Cluver. Germ. Ant. L. 1. c. 44.
  7. En Spada är nu en machine, at gräfva i jorden med, som är beslagen med et hvasst järn: samma uprinnelse har wårt Spiut (hasta) och et Spet eller en Spets. En gammal Jarl i Normandie, som ännu talade sine fäders språk, kallades Wilhelm Långe-Spada, emedan han brukade långt svärd, (c. Camden. Britan. ap. Loccen. Ant. S. G. L. 3. c. 2.) och wärja heter ännu på Italienska Spada.
  8. Alla Krigswapn hette wäl Geir, Geiri (v. supr. c. 4. §. 1. in not. it. §. 23.), hvaraf Ger-manernes namn kommit och Fransosernes Guerre (krig); men egenteligen förstods hermed en yx eller hand-gevär. (v. Loccen. L. c. p. 175.)
  9. Herv. S. c. 7.
  10. Loccen. Ant. Sv. G. L. 3. c. 2. p. 177.
  11. Hall, Hold, betydde fordom Hof eller egenteligen en Kungelig Sal, och Bardas, slås, Bardage, slaktning, så at Hallebard war et krigs-gevär, som brukades af Konungars lifvakt eller Drabanter i dess egna rum (v. Loccen. L. c. p. 176.) Dessa slags wapn, Långskaftade Barder eller Bardisaner, brukades mycket af Longobarderne, derföre de också deraf fådt namn. v. Krantz. Hist. Dan. L. 2. c. 21. Voss. de Vit. Serm. L. 2. c. 17. in voce Saxa. Stiernhielm in Lot. ad. Loccen. Ant. Sv. G. L. 3. c. 2. p. 177.