Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/313

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

alt hvad som kunde skada dem, som inunder gingo eller på stegar upstego til storms, på hvilka man ock hälde siudande watn, bek och tiära[1]. Belägringar woro mäst på en eller annan sida af Fästningen[2], der man upreste Blidor[3] eller Bockar[4], wärk af trä, med hvilka man slungade sten på de belägrade och äfven store bullerstenar, som krossade wallar och murar. Man upsatte ock emot wallwäggarne stora Flakar[5] eller timmerskiul, som liknade de gamle Romares[6], fast icke så fullkomliga, hvarunder

  1. Hist. Götr. L. c.
  2. En belägring war den tiden föga annat, än en Bloquade: när man förstörde muren på ena sidan, så kunde den belägrade fritt slippa ut på den andra (v. Hist. Götr. & Rolf. p. 137 &c.).
  3. Blidor och Bockar woro det samma som de gamle Romares Catapultæ och Arietes. (v. Loccen. Ant. Sv. G. L. 3. c. 2. p. 179.) Blydhe kallas på gammal Tyska en Machine, hvarmed man skutit sten på Fästningar. Uti Sylloge Nom. Dan. Pontani Hist. Dan. Adj. p. 799. kallas Catapulta Blir, hvarmed man slängt mindre stenar på de belägrade, och Ballista, en Machine, at kasta de större. v. Loccen. L. c.
  4. Kon. Styr. p. 85. 86.
  5. Verel. ad Hist. Götr. p. 121. cfr. Lips. 1. Polior. 7.
  6. De gamle Romares Skyllpaddor (v. Roll. H. Anc. T. II. p. 507.), Vineæ, Crates, Plutei &c. hoptimrade skiul, hvarunder Soldaten kunde stå säker under den fiendtlige muren, woro ej obekante i Scandinavien. (v. Verel. ad Hist. Götr. p. 121. cfr. Lips. 1. Polior. 7.): Sådan war den Musculus, som Cæsar betiente sig af i belägringen för Marseille (Galerie de Charpente. Roll. L. c.).