brukades af de förnämste[1], at betäcka hela lifvet[2]: Halsbärga, en halsduk af järn och Benbärga, äfven en järndräkt öfver lår och ben[3] för dem, som hade råd dertil.
Fästnings-konsten.20. Konsten, at bygga, försvara och intaga fästningar, war ganska ringa i gamle Norden: af bärgstoppar giorde man slott[4] med grofve och oformlige ring-murar af gråsten, hvilka kallades Drakar eller Ormar[5], efter de slingade sig omkring de inneboende, hvaraf den Sagan kommit bland gemene man, at draken waktar skatten: Konungars och Höfdingars Döttrar hade gerna i sådana nästen sine Jungfruburar, emedan de den tiden mycket woro urstälta för oblyge Friare, som gemenligen brukade wåld och intogo fästningen, hvilket kallades dräpa Ormen[6]: Stundom giordes ock Slotts-wallar af träwärk, som upfyltes med jord[7], i hvilka trummor woro inbygde, at släcka den eld, som de belägrade deruppå satte[8]. Man försvarade sina fästningar med Wallslungor[9] och Skott-eld[10], med pilar, sten och
- ↑ cfr. Sil. Ital. L. 5. & Eccard ad E. L. Sal. p. 175.
- ↑ Utan på Brynjorne buro de gamle stundom Ulfskinspelsar. v. Sturl. T. 1. Har. Hårf. Sag. c. 9. p. 81. ex Dan. versione.
- ↑ cfr. Renhielm. Torst. Wik. S. p. 88. Eccard. ad L. L. Sal. L. c. & Joh. Strauch. diss. 3. c. 3. §. 4.
- ↑ cfr. Jornand. de Reb. Get. ap. A. O. Rhyzel in præf. ad Svio-Goth. Munit.
- ↑ v. supr. c. 6. §. 19. in not.
- ↑ Herauds Sag. p. 67. &c.
- ↑ Verel. not. ad Hist. Götr. p. 93.
- ↑ Hist. Götr. & Rolf. p. 137. &c.
- ↑ Walslaunguar (Murslungor) säger Götriks-Saga (p. 123.) at Prinsesan Thorborg brukade på sin Fästning Ulleråker, hvarmed skotteld (Eld, som sköts) och sten kastades på fienden. Sådana woro i bruk hos de gamle Perser: Rhodierne funno sedan på, at kasta bly-lod. v. Roll. H. Anc. T .2. p. 405. 406.
- ↑ Götr. Hist. p. 123.
