Den här sidan har korrekturlästs
Qvinkönet den tiden brukade, inlästes under säkert förwar af hennes Fader eller Förmyndare, som äfven fölgde henne, så wäl som hela Brudefärden eller sällskapet af Brudkarlar och Redomän[1], Brudfrämja och Brudemör[2], til Brudgummens hus, i hvilkens händer han henne gaf med sådant ordelag: jag gifter dig min doter[3] til heders och hustru, til halfva fång, til lås och nyckel[4] och til hvar tredie penning, som I ägen och äga fån i lösören, och til allan den rätt, som Uplands-Lag förmår[5].
12. Derpå satte sig Brudgumme och Brud i Brudebänk[6] eller med sine Gäster til bords, der man
- ↑ Dale-Lag. Giftm. B. §. 2.
- ↑ Brudfrämjan eller Brudsätan klädde Bruden i sin skrud, med utslagit hår och krona på hufvudet samt hvarjehanda prydnader, som ännu äro i bruk. Brudemör eller Brudpigor woro Brudens jämnåriga och leksystrar, som nu wid hennes wigsel gingo som hennes tärnor för henne i ordning: hos Almogen i hvar och en landsort ser man ännu hvarjehanda lämningar af gamla werlden i detta mål.
- ↑ Antingen Doter eller Syster eller Bror-doter eller Syster-doter eller Fränka &c. alt efter som Giftomannen war henne skyld.
- ↑ Om Hustruns rätt til nycklarne i huset kan man se Uplands-Lagen Ärfda-Balk: c. 6. §. 3. Samma sed war hos de gamle Græker. v. Hesych. ap. Loccen. A. Sv. G. L. 2. c. 25. Äfvenwäl hos de Romare. v. Plutarch. iu Vit Romuli.
- ↑ I Christna tiden föröktes detta således: — — som Uplands-Lag förmår och den helige K. Eric gaf i namn Faders, Sons och den helige Andes. v. Stiernhök. de Jur. Sv. Vet. p. 158.
- ↑ De gamles säten woro mäst bänkar ut med långa fyrkanta bord. Brynhilder Baga, Tuar Bondes Fru, satt i Brude-bänk med Hiälm och Brynja. v. Herauds-Sag. p. 3.
