särskilta rum, hvaruti de suto afsides från manfolken, åtminstone hade de förnämare sina höga loft, jungfruburar och frustugor, hvaruti de sydde, wirkade och giorde åtskilliga syslor: De woro också oförtrutna til hushålls-besvär och arbeten, som nu skulle mycket föraktas[1], wetandes aldrig af en weklig orklöshet, en behagelig lättia, matthet, otålighet och ledsna wid alting, språksamhet i sällskap, utan til at säja något, et artigt Ingenting och en obändig lust til Spel och nöjen; men denna deras husaktighet och ärbare lefnad hindrade dem icke, at kläda sig wid tilfälle i hiälm och brynja, gå i fält, at försvara landet[2] och äfven giöra långa härfärder, anförande stora folkhopar, då de fingo namn af Sköldmör[3] och hos främmande af Amazoner[4]. Et sådant Folkeslag, hvars begge
- ↑ Fordom giorde förnäma Fruentimmer sådant, som nu ofta Pigor förakta. Rebecka, Rachel och flera i den Hel. Skrift gifva nog prof deraf: hos Homerus gå Prinsessor efter watn i brunnen och twätta Lintyg: Lucretia spann ull med sina pigor: Augustus bar, liksom Alexander den Store, inga andra kläder, än dem Gemål, Moder eller Systrar giordt honom. I Norden har warit en Sed, at altid en rätt wid måltiden blifvit lagad af Regerande Prinsessan. cfr. Roll. Hist. Anc. T. 6. p. 426. 428. 429.
- ↑ Framdeles i Historien få wi se, huru Qvinfolken i Werends-Härad i Småland samlat sig til en hel krigshär och drifvit fienden ur sit land, hvarigenom de förtient hederstekn, som fölgt dem intil wåra tider; men denna händelse har sig dock icke för så lång tid sedan tildragit, som man hittils hållit före.
- ↑ Verel. not. ad Herv. p. 97. &c.
- ↑ Någre mena, at Grækerne kallat dem för Αμαζονες efter det Götska ordet Maysa, Möya, Meya (Virago, Mö, flicka), hvilket ock kommer öfverens med Tyska ordet Mätze, som tros wara grunden til Amazon. v. El. Schedius de Diis Germ. Synt. 1. c. 1. p. 6.
