Den här sidan har korrekturlästs
leda deras hiärtan: Detta kön war i almänhet så behiärtadt til strid och kamp som Manfolk, hvarföre också en del af wår gamle Nord skall hafva hetat Konu-gård eller Qvinnoland[1], och sådana hafva de Götiska Qvinnor warit från äldsta tider[2]. De hade wäl, liksom Grækerne[3], sina
- ↑ Namnet Cajana skall deraf wara en lämning: när Adam. Bremens. (de Sit. Dan. c. 232.) räknar up alla underliga folk i Scandiens Norra delar, så räknar han Amazonerne deribland, som man trodt hafva sit förnämsta säte i Kone-gård eller Qven-land: han säger ock (v. Ad. Brem. ap. J. Wilde Förber. p. 294.), at der ingen Skönhet fans (cfr. Hervar. c. 1.); men at alla Qvinfolken woro tapra. Ware nu hermed huru det will, så har dock denna ort just icke mer warit begåfvad med stridsmanliga Qvinnor, än den öfriga Scandinavien, och alt hvad om Amazoners Riken är sagt, tycks icke wara stort at bygga på: De Nordiska Qvinnors tapperhet i almänhet tycks hafva gifvit anledning til alla dessa Amazoniska Sagor. Hvad Qvenland angår, som Helmoldus (Chron. Slav. p. 1.) och Adam. Bremens. kalla Chue och Chiven, så anmärker Henr. Bangert (Chron. Helmold. p. 3.), at den Chuniska eller Huniska affödan Ostiackerne kalla än i dag en hufvudstad Chue och at den Turcomanniske Chans hufvudläger kallas Chiva. v. Strahlenb. Descr. Russ. p. 95. Detta Chunu-gård har således fordom warit Chuners eller Huners säte, hvilka kanskie ock fådt sit namn af Kunor eller Qvinnor, som bland dem warit stridsmanliga. Likast är at Quenland i förstone warit det samma som Wenland eller Wanaland, efter Wanerne (v. supr. c. 2. §. 3.), de gamle Asars täflare.
- ↑ Herodot. L. 4. 23. 26. Strab. L. 7. p. 294. Ctesias in Persic. ap Sheringh. de orig. Angl. c. 15. p. 354. Pomp. Mela. de Sit. Orb. L. 1. c. 21. Tacit. de Germ. c. 18. &c.
- ↑ Grækiska Frustugorne woro särskilta från Manfolkens rum: En sådan kallades hos dem Gynæceum. cfr. Roll. Hist. Anc. T. 5. p. 65.
