giordt i America[1], at nämna de öfverwundna orter, efter sina forna hemwist[2], hvaraf man i Tyskland ännu finner så många spår[3]. Äfven war altid deras wana, då de bemästrat sig något land, at derifrån til sine segrars fortsättiande taga med sig mer Folk, som med dem liksom inlifvades i en kropp[4]: De tilwäxte således ehvar de framdrogo, så at man af deras myckenhet ej bordt sluta, som någre giordt[5], at de omöjeligen kunnat komma från et så trångt och magert land som Scandien. Trehundrade hushåll[6] från Sverige hade kunnat giöra tilfyllest, at sättia Ulme-Rugerne och sedan med deras hielp Wenderne i rörelse, hvilka alle efter sine hufvudmän kallades Göter, skiljandes sig med namn af Östgötar och Westgötar: De förre woro efter all liknelse Finnar, Ulme-Ruger och deras grannar på östra Siö-kanten, bland hvilka den yppersta
- ↑ Prof derpå kunna ses i Geographien öfver Virginien framför Americanska Catechesen.
- ↑ Er. Benz. Colleg. Hist. P. c. 1. §. 11.
- ↑ Man finner der Helmstad, Warburg, Falkenburg, Sköfde, Widinge &c. &c. v. Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 11.
- ↑ Er. Benzelius L. c. anmärker, at detta är hvad Jornandes (c. 4.) menar, då han säger: Vicinos subjugantes suis applicuere victoriis: d. ä. När de undertvingade grannarne, giorde de dem liksom til deltagare af sine segrar.
- ↑ Phil. Cluver. in Germ. Ant. p. 686. &c. T. S. Bayer de Cimmer. in Act. Petrop. T. 2. p. 432. &c.
- ↑ Flere hafva de förmodeligen warit; men imedlertid kan detta tiena til at wisa möjeligheten: fast man ej skulle räkna mer än 4 eller 5 stridbare karlar på hvart hushåll, så woro dock 12 eller 1500 man mer at räkna i den tiden, än så många tusende i wår: särdeles när de hade så goda skiäl med sig som desse; ty den är snart öfvertalt, som sielf är willig.
