Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/344

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

anförande genom Schlesien och Pohlen[1]; men i synnerhet anfördes de med segrande hand af denne Götriks Son Wilimar eller Waldemar den Store[2], under hvilken de icke stadnade förän i det gamla Godhem[3], deras Fäders Fosterland och Odens forna stambygd, wid Tauriska Näset, och Mæotiska Träsket[4]. På denna färd från Tyskland til Niper-strömmen hade de ej allenast upmuntrat sine gamle släktingar Longobarderne wid Elbeströmmen, som derpå inföllo i Romerska riket[5], och Marke-Männerne i Böhmen[6], som wid pass A. C. 172. antingen under denne Konung Waldemars myndighet eller under en sin egen af samma namn, aftvingade de Romare et freds-förbund[7], utan de hade ock liksom satt nytt mod i en myckenhet Tyskar, hvilka nu tillika med en del af desse Göter[8] under namn af Allemanner[9] rusade in i de Romerska Länder[10]. De som behöllo Götiska namnet rotade sig derpå i Dacien, Thracien och Mæsien, tvingande Romerske Keysaren til at lofva sig åhrliga skänker för det, at de skulle sittia stilla[11]: De satte sig då en tid ofvanför Pontiska hafvet; men det warade ej länge för än de funno orsak

  1. Stanisl. Sarcin. Annal. Pol. L. 1. c. 5. ap. Er. Benzel. L. c.
  2. Denne kallas i wåre gamle skrifter Filmer hin Mikle,
  3. cfr. Sheringh. L. c. v. supr. c. 3. §. 4.
  4. Jorn. de R. G. c. 4.
  5. Petr. Patric. de Legat. p. 24. in Corp. Hist. Byz. ap. J. J. Mascow. Gesch. der Teutsch. L. 5. §. 14.
  6. v. supr. c. 3. §. 14.
  7. Corps Diplom. de Du Mont. Supl. T. 1.
  8. B. G. Struv. Corp. Hist. Germ. Sect. 1. p. 9.
  9. Allemanner woro ej annat, än en blandning af Göter, Galler och Svever, som kommit från neigden af Östersiön v. B. G. Struv. Corp. Hist. Germ. Sect. 1. p. 9. Hele svärmen kallades Alle-män (Alle Man), som än är et brukeligt ord bland Svenske Almogen, när han mangrant och almänt samlar sig. Almänning kallas ock den skog och mark, som brukas gemensamt af hela bygden. Efter desse Allemanner har hela Tyskland fådt namn hos Fransoser och Italienare.
  10. Corps Diplom. L. c. ad A. C. 214.
  11. Jorn. L. c.