Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/378

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Om Frode warit misstänkt för Fiolmers död eller om han eljest ådragit fig någon Owän och Hämnare från Sverige eller annan ort, kan man ej weta; men han skall efter denna händelse blifvit öfverfallen och ihielslagen af en Mysing eller Siö-Konung[1], hvarmed Danska Frode-Freden tagit ända. Fiolmers förnämsta maka skall hafva hetat Al-Sol och warit en utländsk Konunga-Doter[2], med hvilken han aflat Svegdur och sedan Hlodver, en Wikinge-Höfding, som wid Sigtuna haft sit hufvudsäte[3].

6. Wid denna tid hade så wäl genom Fiolmers härfärder som genom månge andre wägar ryktet kommit från Stora Sveriges Östra sida til Scandien om de utrikes Göters både segrar och nederlag[4], hvilket ej annat kunde, än upröra den krig-lystne bloden. När då Fiolmers äldre Son Svegdur, som också bar Yngue-namnet[5], efter Fadren antog Öfverstyrelsen i Upsala[6], trodde han sig wid sådana

  1. cfr. Edd. Isl. Mythol. 66. & J. Wilde L. c.
  2. Peringschöld (Ättart. Tab. 2.) säger, at hon war K. Ptolomæi Doter i Arabien, och at hennes Broder Ring, Konung i Arabien, war gift med Hervora, Konungens Doter i Hunaland, til hvilken sin Svåger K. Fiolmer skall hafva utrest med 100 skiepp &c. Men jag törs ej antaga hvad jag ej finner grundadt.
  3. Peringsch. Ättart. L. c.
  4. v. supr. c. 10. §. 6. 7. &c.
  5. Peringsch. L. c.
  6. Sturl. Yngl. S. c. 15.