Den här sidan har korrekturlästs
eller af wärja och wårda, hvilket kommer på et ut; ty begges bemärkelse är lika Svensk[1]. Som detta war en fördelaktig tienst, hvaruti både heder och ägodelar kunde winnas; så lärde strax de gamle Svenske redan i denna tiden[2] genaste wägen til Constantinopel, hvilket de kallade Miklagård[3]. Wi wele litet närmare beskåda desse Wäringar.
14. Wid Kejserliga Hofvet woro de kände för ganska ährligt Folk: Upriktigheten och huldheten, som de ärft af sine Fäder, wisade de mot Kejsarne så oförfalskade, at de icke kunde låna öronen til minsta otrohet[4]: Deras Syssla war, med deras tweäggade yxor och hillebårder på axlarne[5], at
- ↑ v. supr. L. c. in not.
- ↑ T. S. Bayer in Act. Petrop. T. 4. p. 304. säger i anledning af Cedren: &c. at Wäringarne ej woro bekante i Constantinopel förän i Kejs. Michaël Paphlagonis tid och efter A. 1034. Spelman in præfat. ad Vit. Ælfred. säger ock, at man ej märkt dem der för än A. 1070; men Cinnamus (Historiar. L. 1.) säger, at de tient Kejsarne från Constantinopels äldsta tider, hvilket kommer öfverens med wåra gamla Scandiska Historier och Runstenar.
- ↑ Mikla-gård, den Store Gården eller Staden, kallades det af Scandianerne; men Ryssarne kallade det Zar-gard, Zarens eller Cæsars gård eller Stad. v. J. Helsing. diss. de orig. Vareg. Åbo. 1734. Ordet Zar är på Sclavonska det samma som Konung: I Sclavonska Biblen, som af Græskan är öfversatt för mer än 700 åhr sedan, kallas Pharao, Saul, David &c. Zaar, och således långt förän Zariske tituln antogs i Ryssland. I Math. 22. kallas ock Kejsaren Zaar; men i svaret på frågan: hvars beläte och öfverskrift &c. brukas Cæsar i ställe för Kejsare. v. Strahlenb. Descr. Russ. p. 267.
- ↑ Anna Comnena. Alexiad. p. 62. cfr. Cantacuzen: p. 339.
- ↑ Bipenniferi och Securigeri, ferrum ex humeris suspendentes, kallas de af Anna Comnena och Cantacuzeno. L. supracit. d. ä. Hillebårds- och Yxe-förare, som buro gevären på axlen.
