Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/393

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Holmgårdiske och Scandiske Drottar: Det blef förstört genom de Chunigårdska eller Huniska wapnen och Hermanrik slöt A. 374. en lifstid, som skall hafwa warat hundrade tio åhr[1], hvarpå de utländske Göter deltes i Öst- och Wäst-Göter; men dermed war icke omgänget ute mellan Scandien och de Östra länder: Grækiske Kejsarne i Constantinopel hade nu en tid kommit i smaken, at nästan aldrig bruka annan lifwakt, än af de Nordiska folk[2], i synnerhet Scandianer[3], hvartil Constantinus den Store giordt en begynnelse[4]: Denna wakt kallades Wareger eller Wäringar,[5] antingen af Warega-land[6], Sverige,

  1. v. supr. c. 10. §. 9.
  2. Cinnam. Historiar. L. 1.
  3. Anna Comnena. Alexiad. p. 62.
  4. v. supr. c. 10. §. 8.
  5. Grækerne kallade dem Βάϱαγγοι eller Baranger; ty deras Β. lät nästan som wårt V. och Italienarne hafva kallat dem Guaringer: Detta namn har mycket öfvat de Lärdas hiärnar, som ej warit kunnige om wåra Historier.
  6. At de gamle Ryssar aldrig annat kallat de Svenske än Wareger, är för detta berättadt (v. supr. c. 10. §. 8. in not.) jemte orsaken dertil. Finske wiken kallade de också Waretzkoje-more eller Waregiska hafvet (v. Sigism. Herbertstein. Rer. Muscov. p. 3.) och wi hafve ännu på Åland Warg-hamn, Warg-gata, Warg-sund, (v. L. Hallborg. diss. de Alandia. Ups. 1730.), alt en lämning af detta namn, som Finnar och Ryssar gifvit. Ordet kan wäl hafva kommit af wärja, wårda (custodire); men snarare tyckas Varegerne wara så kallade af sit land, än af sin tienst; ty Barangerne skildes från Franker, Angler, Britanner, Celter, Germaner, Flemingar &c. fastän alle kunde tagas til lifwakt (cfr. Sturl. T. 2. p. 397. 398. Scyliz. in Rom. Diog. p. 823. Cedren. in Constant. Monom. p. 787. &c.): Dessutan säger Anna Comnena (Alexiad. p. 62.), at Barangerne woro komne från Thule (en del af Scandien v. supr. c. 3. §. 6.).