Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/407

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

ock ständigt tolf utwalde Kämpar[1], af hvilka Ulf och Otrig warit de namnkunnigaste[2]: I alla Krigs-öfningar och Ridderligheter woro Alrik och Erik mycket förfarne; men i synnerhet älskade de Ridkonsten och woro ganska ofta til häst: En gång då de ridit ut och skilgt sig wid sit folk, skall man saknat dem länge; men ändteligen funnit dem döde med sönderslagna hufvuden wid pass A. 485. Om någon ryttare-träta dem påkommit, som man gissade, så at de i wreden slagit hvarannan med betslen ihiel, ty wapn hade de icke på sig, eller om förrädiskt folk dem mördat, kan man så mycket mindre weta som man äfven nog trowärdigt berättat[3], at Erik öfverlefvat sin Broder[4]. Alrik har

  1. Efter gamla bruket, at tolf Drottar altid förrättade Afguda-offren och tolf Män altid suto i Rätten, hade nu gemenligen alle Konungar sine tolf Kämpar både til siös och lands. Intil senare tider hafva Förstar och Mäktige Herrar haft sine tolf manhaftige, hvilka ätit wid sit särskilta Bord, som är kalladt Karl-bordet.
  2. Hist. Götr. & Rolf. p. 38.
  3. Götriks och Rolfs Historia, som berättar, at Erik öfverlefvat Alrik, har man welat betaga all sin trowärdighet (v. Tors. Hist. Norv. P. I. L. 9. c. 13. ap. J. Wild. ad Puffend. c. 8. p. 146.) för det, at hon är upfylt med så många Poëtiska dikter om Gudarnas täfling, om Troll och Resar, om otrolig styrka &c. men utan tilräckeliga skiäl: De gamles sätt at beskrifva war aldrig annorlunda: Skulle man ej giort sig möda, at utleta sanning från dikt i gamla Historier, så wiste wi nu ingenting: När man ej will giöra sig omak, at eftertänka en sakt, så är det lätt sagt, at alt är falskt. Götriks Saga har många goda underrättelser och personerne komma öfverens med en rätt tideräkning.
  4. Hist. Götr. & Rolf. p. 40. & Not. Verel. p. 76.