Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/441

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

wid pass A. 725. Denne har warit en af Hedendomens berömligaste Konungar och en rätt Fader för sit folk: Han war tapper, wis, fredelig och arbetsam: Derigenom blef han mäktig och lyckelig, älskad och wördad[1]: Han hämnade sin Faders död[2] och bistod med mycken tapperhet sin Broder Skira, hvilken wid Holmgårdska Riket blef bibehållen[3]: derföre kallades han ock Eistra-Dolgi eller Österländernes Bäfvan[4]; Men det war ej genom krig, som han satte sit Rike i sällhet: I et så widsträkt och obrukadt land, som Sverige, äro större Segrar at winna, som långt ifrån at föröda menniskliga Släktet, gifva det underhåld och trefnad i evärdeliga tider: Amund anwände mycken flit och omkostnad, at rödja, upodla och bebygga de skogwuxna och kärraktiga ödemarker, som då giorde största delen af Scandinavien[5]: I stället för ohyggelige skogar och träsk upwuxo då i deras skiöte åkrar och ängar med nya boställen i alla landsorter, som mäst kallades Huse-byar[6], hvilka slogos til Upsala-Öde[7] och förökte Konungens styrka långt mer än öfverwundna länder. Jemte detta lofwärda och odödeliga Amunds wärk, som ej annat kunnat, än gifva god tid i hela hans Regering[8], fölgde ock det, at han lät giöra Bru och Braut, Broar och Wägar[9] öfver många intil den

  1. ↑ cfr. Tors. Ant. Norv. P. 1. L. 9. c. 24. & J. Wild. ad Puffend. c. 11. p. 191.
  2. ↑ Sturl. L. c.
  3. ↑ v. supr. §. 11. cfr. J. Wild L. c. p. 192.
  4. ↑ Thiodolf. ap. Sturl. L. c. c. 39.
  5. ↑ Sturl. L. c.
  6. ↑ Heraf menar Peringschöld (Ättart. p. 14.), at så många Husbyar kommit, hvaraf namnet skall finnas nästan i alla Lähn i Sverige. cfr. J. Wild. ad Puffend. c. 11. p. 191.
  7. ↑ cfr. J. Wild. L. c. c. 11. p. 191. & Peringsch. Ättart. p. 14.
  8. ↑ Sturl. L. c. p. 42.
  9. ↑ Braut eller Bröt betyder wäg och är samma ord som Bryta, rödia: detta Amunds wärk tycks wara grunden til de författningar, som om wägars wid makthållande äro giorde i wåre gamla Lagar (Upl. L. c. 23. Widerb. B. Westg. L. c. 3.) Byggn. B. Westm. L. c. 60. Helsinge L. c. 18 &c.), til ex at Broar och wägar måste giöras efter wiss bredd och högd: at, om de wid tilfälle fördärfvas, skola de innom en wiss tid åter lagas: at, om det försummas, skall den skadan, som en resande eller granne derigenom til kropp, boskap eller ägendom wederfars, at den brotslige eller hans arfvingar betalas &c.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/441&oldid=426845”