den högländta Alfvaren eller stenbygden, som lydde under Möre-Höfdingar i Småland: Den Gottländkske Tialvars efterkommande hafva först upbygt Thorsborg[1] på det landet, der Borgaholm, Hauldtorp och Otinby tyckas hafva warit temmeligen gamla Säten, och Mysinge-hög en åminnelse af Siöröfvare.
10. Wiken eller Bahuslän, et Landstrek ut med Wästersiön emellan Göta-elf och Raum-elf[2], som fordom kallades Rauma-rike[3], hvaraf ännu Romelands-bygden[4] behåller namnet[5], war i Ingiald Illrådes tid föga annat, än en skiärgård: Det skall ock af belägenheten emellan Elfvarna hafva hetat Alfhem efter en ort af samma namn i Svithiod hin mikla[6], och blifvit regeradt af Odens gamla Släktingar Alf den gamle[7], hans Son eller Soneson Gandalf, hans Söner Alfr, Alfarin och deras efterkommande; Men hvad man med wisshet kan säja är det, at denna ortens Invånare blifvit kallade Elfve-Grimar[8], som fordom haft sine egne små Fylkis- eller Näs-Konungar: Sådane hafva bodt på Weitaland i Wätte-härad, på Svarteborg och
- ↑ Cod. Leg. Membr. cit.
- ↑ cfr. Herv. c. 1.
- ↑ Jorn. ap. Baz. Inv. Sv. c. 1.
- ↑ Detta namn är ännu qvar i Rome-rige i Norige på Bahusländska sidan. v. J. Ödman. Descr. Bah. p. 1.
- ↑ J. Ödman. Descr. Bahus p. 2.
- ↑ v. supr. c. 13. §. 10. &c.
- ↑ Denna Alf Fridulfson säges hafva warit Sigg-Odens Broder (Peringsch. Ättart. p. 7.); men det passar sig ej med tideräkningen, om hans Doter Alfhild, en Offer-Gudinna, blifvit bortröfvad af Stark-Otter Aludräng, då hon bestrukit Afguda-beläten. v. Peringsch. L. c. p. 66.
- ↑ Sturl. T. 2. p. 205. &c.
