Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/490

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

redan genom sina illsluga stämplingar begynt långt förrän han kom til Sverige[1]: I sådana grep war han Ingiald Illrådes trogna Efterföljande, fastän han ej betiente sig af så grofva medel, och han liknade honom äfven deruti, at han genom en wacker Doter utsatte sina giller: Åtskilnaden war, at hans Doter brukades som et oskyldigt wärktyg, när Åsa Illråda deremot war delaktig i sin Faders ogerningar.

5. Öda, som sedan kallades den Grundrika[2], Ifvars äldre Doter, född i Skåne wid pass A. 745, hade wid pass A. 770 månge friare; men Prinsessors Sed war den tiden, at aldrig antaga den förste[3]: Bland andre infunno sig tvenne Bröder Helge[4] och Rörik[5] af gamla Skioldunge-huset i Dannemark och Konungar på forna Selandska Höfdingesätet Ledre: Ödas håg lekte på Helge, som war en hurtig Prints; men hennes Fader svarade honom, då han henne begärte, at hon ansåg honom med förakt, hvilket han, som Fader, lossade wara sig mycket emot: Derpå framstälte sig andre Brodren Rörik och brukade den förskutne Helge til Taleman: Ifvar svarade, at han aldrig kunde tro sin Doter om så underlig smak, at föredraga en mycket sämre för

  1. Wid pass 10 åhr förut, då hans Doter Öda war giftwuxen, hvarigenom han brakte de Danske Printsar i oenighet.
  2. På gamla språket heter hon Audur Diupaugda eller den diupt Besutna.
  3. Sagubrott de Ifw. Widf. &c. p. 1.
  4. Denne kallades Helge den Hwasse eller Käcke.
  5. Rörik gaf man namn af Slöngwanboge, Slänge-Ring eller Ring-Slängare, för en Guld-ring skull, den han wid et wist tilfälle slängt i hafvet.