Den här sidan har korrekturlästs
en wärdigare: deruti hade han rätt; ty Öda hade intet tycke för Rurik; men imedlertid tvingade han henne ej allena til at gifva sit Ja, utan ock at lossa som hon giorde det mot Fadrens wilja: Hon blef således af Helge[1] förd til Ledre och lagd i brudsäng med Rörik wid pass A. 761, hvaraf föddes en Son Harald Hildetand[2], som framdeles skall omtalas. Imedlertid drog Ifvar på sina wanliga siötåg, emedan han ännu i sin Faders lifstid icke ägde något ständigt Rike, och lät wörda sina wapn på Kurländska och Preusiska kusterne, som då kallades Redgötaland och Nedra-Saxland[3], hvaraf han underlade sig en stor del wid pass A. 768.
6. En tid derefter återkom han til Dannemark och böd sin Måg ut til sig på sina skiepp[4]; Dit
- ↑ Under wägen til Dannemark uppenbarade hon dock för Helge Sakens rätta sammanhang (v. Sagubr. de Ifw. Widf. &c. ap. J. Wilde ad Puff. c. 13. p. 220.); men det war nu försent til at ändra, hälst som Helge bar et af de Stora hiärtan i werlden, som aldrig kunna bedraga.
- ↑ Somlige mena, at han fådt det namnet af sina stora utwuxna framtänder, som tillagt honom Hiälte-egenskaper, somlige deraf, at han skall hafva hyllat Kejsaren och blifvit dess Than, underdån eller tjenare, hvilket ock likast synes; men ingendera med wisshet, hvilket ock ingen ting giör oss tilsaken.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 17. cfr. T. Torf. Ser. Reg. Dan. p. 85. &c. Bartholin. Ant. Dan. L. 2. c. 7. p. 395. J. Wild. L. c. p. 221.
- ↑ Om aftonen, då Rörik fådt budet, bad Öda honom minnas hvad han drömde om natten; ty den tiden woro drömmar alt för stora angelägenheter: Hon lade honom också i en ny säng midt på golfvet: Han drömde, at han såg en hiort gå i bet, som ihielstångade en ur skogen kommande Leopard; men blef strax sielf af en flygande Drake eller Örn ihielrifven: Äfven såg han en Biörninna, hvars unge Draken fåfängt sökte at döda. Detta uttydde Öda på sin Faders mordiska stämplingar. v. Sagubrott de Ifv. Widf. &c.
