men så wet man dock, at han klarare uttydt sig, sedan Witekind A. 782, oaktadt sin lycka emot de Franske Fält-Öfverstar wid Sontal, måst fly til Dannemark wid Carls annalkande[1]: Då ingick Ifvar med denne Segerwinnare et förbund[2] A. 782.[3], hvartil ock på samma åhr alle de ypperste Regenter i Norden, så väl de Danske som den Holmgårdske Konungen Radbard[4], skyndade sig; ty ingendera wille wara den sidste och blifva af den öfverhängande fahran förkrossad. Witekind, utan hielp från Norden, försökte följande åhret det yttersta af sina krafter: Han brakte hela Saxiska Folket til upror och ärnade nu död eller afskudda oket; men änteligen efter tre förlorade fältslag A. 783 eller 784. kom han på spaka tankar, förlikte sig med Carl den
- ↑ La Pere Dan. Hist. de Fr. T. 1. p. 425.
- ↑ Wid detta tilfälle är Ifvar genom Munke-skrifters felaktighet kallad Jagur eller Wigur. v. Corps Dipl. de Du Mont. Supl. T. 1. ad A. 782. De Normanniske Sändebuden til Carl den Store, hvilka antingen Ifvar eller de Danske skickat, hette Halfdan och Asmund. v. Corp. Dipl. L. c. cfr. Annal. Fuldens. p. 537.
- ↑ Corps Diplom. de Du Mont. Supl. T. 1.
- ↑ Den Holmgårdiske Konungen är wid detta tilfälle kallad Cagan (v. Corps Dipl.), som den tiden, besynnerligen i det Riket, icke war et personligt, utan et Ämbets-namn. T. S. Bayer (in Act. Petrop. T. 4. p. 280.) wisar, at Chakan betydde fordom i de östra-Länderna en Imperator, Enwålds-Herre eller, som wi den nu kalle, en Konung, hvilket med det Tartariska Chan (som för detta är sagt) tycks hafva enahanda uprinnelse. Af detta Ämbets-namn är sedermera blifwit et Mans-namn, Åke eller Håkan, som i Sverige warit mycket brukeligt.
