Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/510

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

som kallades Borgar-Hiort[1] och nu hade kommit med et tusende män til hielp[2], Grip den gamle, Sven, Sambar, Gandr, Brandr, Blänger, Teitr, Tyrfing, Hialte, Bare, Beigader, Toki, Bräe, Häte och flere Scandiske Höfdingar, som hvardera haft manskap med sig, så at hufvud-hären war ganska stor: Her hade ock kommit mer långwäga hielp-troppar: Sköldmöen Weborg af Gud-land hade med sig Ubbe af Frisland, en stor kämpe[3], Bratt af Irland, Orm Biamusson och Ella af Engeland, Aron den Enögde och Geiralf, alle med folk. På ena flygelen stod Sköldmöen Heida, under hvilkens fahna et hundrade Kämpar framgingo och Berserkerne[4] Harald, Geimer, Geir, Holmsten, Eisdal, Hedin Smerte, Dag den Lifländske och Harald Olofsson: der stod ock

  1. I Bråwallska Sagobrottet nämnes både Borgar och Hiort (p. 21.); men icke Herröd: dock som man af andra berättelser wet, at han warit med; så syns klart at Borgar-Hiort och Heröd är alt et; ty det wet man, at hans Doter Thora är kallad Borgar-Hiort, utan tvifvel efter sin Fader. Hiort är förmodeligen intet annat, än en förkortning af Heröd, som också är kallad Hirot, och denne Under-Konung är således efter all liknelse af sin Fästning eller Borg kallad Borgar-Heröd.
  2. cfr. Herauds Sag. c. 8. ap. J. Wild. L. c. p. 253.
  3. Mot denne Ubbe skall Harald först hafva fört krig; men sedan med honom förlikts och gifvit honom sin Syster til äkta: med hans hielp skall han derpå hafva intagit Northumberland, låtit wörda sig wid Renströmmen, underkufvat Aquitanien, öfverwunnit Sclavonerne och undsatt Asmund, en Norsk Konung. v. Sax. Gr. L. 7. p. m. 139.
  4. v. supr. c. 8. §. 16.