tilfrusen, så at de ej kunde komma öfver honom förän i Maj-månad, och sedan öfver Eideren in i Söder-Jutland, der de slogo sit läger wid Hafs-stranden åt Fyenska sidan: Der war Sigurds Flotta, två hundrade segel stark, emot dem, hvaraf desse Höfdingar strax sågo, at de her ingenting kunde uträtta: Sedan Saxerne något plundrat i neigden, gingo de tilbaka och Harald sökte åter sin skygd under Kejsaren på Riksdagen i Paderborn, bekännandes sig sedan til Christna läran[1]. En öfverläggning blef wäl derpå hållen i Aken A. 817. emellan Kejsar Ludvig och månge Biskopar under Påfven Stephan den Femte om Nordens giörligaste omwändelse til Christendomen[2], då ock kort derefter Ärke-Biskop Ebbo i Reims blef förordnad af Påfven Paschal den Förste til en allmän Nordisk Apostel[3]; men detta beslut kunde ännu på lång tid äfven så litet wärkstälas, som Kejsaren kunde återställa Harald, hvilken nu låg honom på armarne. En dylik Öfvermage fick Sigurd i det samma, at wårda sig om: Olof Kenriksson, hans Under-Konung i Northumberland, hade nu på et åhr eller tu blifvit så hårdt angripen af en Samma eller Semming[4], den slagne Ubbe Ingialdsons Son[5], at han efter åtskilliga förlorade Drabningar nu måste fly derifrån til sin
- ↑ Le Pere Dan. Hist. de Fr. T. 1. p. 508. 546.
- ↑ Örn. Hist. Eccl. L. 1. c. 4. p. 11. & Breviar. Vit. S. Anschar. ad A. 817. cfr. Er. Benz. Proleg. ad Mon. Eccl. p. 39 &c. J. Wild. L. c. p. 310.
- ↑ Denne Ebbo brydde sig ej om sin kallelse: han reste aldrig til Norden: han tykte det wara roligare, at niuta Titulen af en stor Prelat och de honom derföre tilslagne rika inkomster, än löpa fara at blifva Martyr. cfr. Ad. Brem. Hist. Eccl. L. 1. c. 18. al. 13.
- ↑ I stelle för Samma eller Samna har Torfæus (L. c.) läsit Eava. cfr. J. Wild. L. c. p. 244.
- ↑ v. supr. §. 22.
