som nu af ingen skattskyldighet wille weta; men hans högsta afsikter gingo ut på Romerska Rikets eller Franska Monarchiens förtryck: Han hade hemliga underhandlingar med Liuditer eller Lauder, en Konung i nedra Pannonien, som då emot Kejsaren förde krig[1], och sielf for han i härnad med en flotta af tretton skiepp kring alla Franska kuster A. 820. Först plundrade han och brände han några byar i Flandern, sedan war han uppe i Seine-strömmen; men derifrån måste han med så liten makt wid de Kejserliges annalkande wika undan, och sidst war han til lands i Aquitanien, der han sköflade en stad, som nu heter S. Paul de Born, giörandes der et rikt byte[2]. Kejsaren gaf wäl sin Gunstling, den ofvannämde Jutske Konungen Harald, wid detta tilfälle Grefskapet Dorstrat[3] i Frisland til förläning, dels til ersättning för hans förlorade land, dels til at dermed giöra Sigurd afbräck, hvilket ock Harald tilböd, fallandes tillika med de Kejserlige eller Fransoserne in i det Sleswikska; men Sigurd eller hans Under-Konungar skyndade sig öfver Eidern och
- ↑ cfr. Le Pere Dan. T. 1. p. 532.
- ↑ Le. P. Dan. L. c.
- ↑ Om detta är tilförne taladt (c. 8. §. 13.): Men eljest är detta Grefskap kalladt Riustri, hvilket Ludvig den fromme A. 820. gifvit Harald i förläning (v. Le Pere Dan. L. c. p. 546.): Dock Riustri är ej annat än Dorstrat, som Munkarne illa skrifvit. Efter Harald fick hans Broder Eric detta Dorstrat i förläning af samme Kejsare (cfr. Ad. Brem. c. 15. al. 12. Annal. Fuldens. ad A. 850. & 857.). Sedan blef det gifvit Jutländske Konungen Godfred af Carl den Tiocke (Regin. L. 2. ad A. 882. Lambec. Annal. Fuldens. & Metens. ad eund. An. it. Sigeb. Gembl. ad A. 884.).
