Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/523

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

samma wäg hem igen, som de kommit: När Ludvig dem nogare skiärskådat, fann han, at de ej woro Ryssar, utan Svenske, och snarare Spejare både i hans och Theophili Riken, än Wänskaps-sökare: Han beslöt derföre, at behålla dem hos sig, tils han fick weta rätta sammanhanget: Imedlertid skref han til Theophilus, at han för hans skulle gerna antog dem och wille, så framt de funnos riktige, unna dem all handräckning, at få komma hem til deras land igen; men i widrigt fall skulle han återsända dem med sine Legater til Theophilus, som då sielf öfver dem kunde döma[1].

26. Huru det sedan gick med desse utskickade, är wäl ej kunnigt; men märkeligt är, at Scandianernes uttåg til de Franska och Wästra Länder efter denna tid alt mer och mer föröktes: Af denna beskickning har til äfventyrs warit en Svensk Herre, wid namn Inge, eller åtminstone har en sådan Inge den tiden eller ej långt derefter warit bland Wäringarne i Constantinopel, som der gift sig och aflat en Doter Eudocia, hvilken sedan blifvit Farmoder åt Græske Kejsaren[2] Constantinus Porphyrogeneta[3]. Ehuru nu hermed sammanhänger, så är det wisst, at Sigurd Ring warit en wida om werlden ryktbar Konung, och kan et gammalt mynt med Runan ᛋ᛫ eller S. emellan en stierna och en Thorshammar[4] med större skiäl honom tilägnas[5], än en Sivard Fro[6], som

  1. Annal. Franc. ap. Du Chesne. T. 3. p. 195. & T. S. Bayer. in Act. Petropol. T. 4. p. 280.
  2. T. S. Bayer. in Act. Petrop. T. 4. p. 288.
  3. Denne Kejsare dog A. 959.
  4. E. Brenn. Thesaur. T. 1. p. 3. n. 14.
  5. cfr. J. Wild. L. c. p. 252.
  6. Kan ock hända, at S. på denne penning ej annat betyder, än Sigtuna, som denna tid war Sveriges förnämsta Birka eller Handel-stad.