Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/60

Den här sidan har korrekturlästs

liknelse gifvit det senare namn^[1], tyks hafva giordt en skiärgård af de tilgränsande landsorters bärg, wåra andra stora Siöar at förtiga: Dock undantager jag dem, som äro belägne, at hafvet ej hunnit up til deras strander, utan den tid, då Sverje nästan omöjeligen kunna wara bebodt^[2].

12. Gamle utländske Auctorer^[3], som talat om Norden, hafva mäst alle beskrifvit Scandien, och wåra Götiska länder som en eller flera öjar^[4], dit ock de

↑ Soma-land, Sma-land, Småland: Some, Soami, Suima, Suoma är det samma som Siö och kärrigt land på gamla Scythiska språket och ännu på Finska. Deraf kalla Finnarne sig Suami, Somi på sit språk, fast de blifvit nämnde Finner, Wender, och Winder af främmande. v. Strahlenb: beskr. öfver Nordostl. Eur. p. 33. Stort Haf heter på Arabiska Semmi, stort watn på Persiska Summe &c. &c. Dessutan hette Småland fordm tillika med Öland och Gottland Ei- eller Ö-Götaland af sina många öjar, cfr. Plin. L. 4. c. 13. Peringsch. Sagobr. p. 1. om Öda: och Watshyrna deremot kallar öjarna i Östersiön Småland, alt af Suami eller Somi, så at Småland och en Siö-ort är alt det samma.
↑ Til ex. Weteren och Weneren: den förre ligger åtminstone 60 alnar högre, än både Öster- och Wäster-siön. v. Dan. Tiselii Beskr. öfver Wetern. Ups. 1723. Den senare wid pass 100. fot högre än Wästerhafvet. v. Birg. Wassenii tankar om Venerns til- och aftagande: in Act. Lit. Sv. Ups.
↑ Pytheas Marsil. ap. Lagerlöf Sv. an. &. n. L. 1 c. 4. Ptolom. Geog. L. 2. C. 11 Tab. Agathodæmonis, Geogr. Alexandria. ap. Prolom. cit. ab. Er. Benz. Coll. Hist. Patr. Solin. Polyhist. L. 3. C. 9. 23. Plin. Hist. nat.L. 4. c.12. 13. 16. Pompon. Mela de sit. orb. L. 3. c. 3. & 6. Procop. Cæsar. de Reb. Goth. L. 1. & 2. c. 15. Fest. Avent. Ad. Brem. - Anonym. Geogr. Ravennar. Æn. Sylv. Freculf. Antist. Leuchoviens. Jornand. Goth. Ep. Rav. de R. G. c. 8. F. Jo. Laziardi Cælestini Hist. Univ. Epit. c. 94. Chron. Alphonsi a Villa diego. p. 10. 11. Roderic. Toletan. Hist. Hisp. L. 1. c. 8. Rod. Sancius Episc. Paleat. Hist. Hisp. P. 1. c. 9. Alphons. a Carthagena Anacephal. Reg. Hisp. c. 5. Guill. de Casel Mem. de l'Hist. de Languedoc L. 3 Vincent Bellovac. Episc. Spec. Hist. c. 11 Sax. Gram. ap. Grot. prol. ad. Hist. Goth. p. 89. &c. &c.
↑ Pytheas af Marseille, som war sielf her i Norden 300. åhr för Christi föd: (v. Lagerl. Sv. ant. &n. L. I. c. 4.) giör Thule (Thele- eller Thule-marken, en del af Norje) och Basilia eller Balthia til två särskilte Öö-länder. Cl. Ptolomæus, som lefde a. C. 139. har gjort en jordbeskrifning öfver Sverje, hvilken Agathodæmon efterfölgt; men mer förwärrat: Ptol: säjer at Scandien består af 4. öjar, 1. stor och 3. smärre. Pomp. Mela L. 3. säjer at Codanus, et stort haf, är fullt med stora och små öjar. Den gamle Anonymus Ravennates, som lefde för 1000 åhr sen, säjer i sin Geographie p. 26. ed. Porch. at i gamla Scytha-land är en öö, som heter Scanza, hvarifrån åtskilliga folk äro utgångna, som bo i Wästra delen af werlden. Æneas Silvius, som lefde wid pass för 300. åhr sen och blef Påfve under namn af Pius II. kallar i sina skrifter Sverje et på alla sidor kringflutit land. v. Lagerl. Sv. ant. &. n. L. I. c. 5. utan tvifwel i anledning af äldre Auctorers berättelser.

[1] Soma-land, Sma-land, Småland: Some, Soami, Suima, Suoma är det samma som Siö och kärrigt land på gamla Scythiska språket och ännu på Finska. Deraf kalla Finnarne sig Suami, Somi på sit språk, fast de blifvit nämnde Finner, Wender, och Winder af främmande. v. Strahlenb: beskr. öfver Nordostl. Eur. p. 33. Stort Haf heter på Arabiska Semmi, stort watn på Persiska Summe &c. &c. Dessutan hette Småland fordm tillika med Öland och Gottland Ei- eller Ö-Götaland af sina många öjar, cfr. Plin. L. 4. c. 13. Peringsch. Sagobr. p. 1. om Öda: och Watshyrna deremot kallar öjarna i Östersiön Småland, alt af Suami eller Somi, så at Småland och en Siö-ort är alt det samma.

[2] Til ex. Weteren och Weneren: den förre ligger åtminstone 60 alnar högre, än både Öster- och Wäster-siön. v. Dan. Tiselii Beskr. öfver Wetern. Ups. 1723. Den senare wid pass 100. fot högre än Wästerhafvet. v. Birg. Wassenii tankar om Venerns til- och aftagande: in Act. Lit. Sv. Ups.

[3] Pytheas Marsil. ap. Lagerlöf Sv. an. &. n. L. 1 c. 4. Ptolom. Geog. L. 2. C. 11 Tab. Agathodæmonis, Geogr. Alexandria. ap. Prolom. cit. ab. Er. Benz. Coll. Hist. Patr. Solin. Polyhist. L. 3. C. 9. 23. Plin. Hist. nat.L. 4. c.12. 13. 16. Pompon. Mela de sit. orb. L. 3. c. 3. & 6. Procop. Cæsar. de Reb. Goth. L. 1. & 2. c. 15. Fest. Avent. Ad. Brem. - Anonym. Geogr. Ravennar. Æn. Sylv. Freculf. Antist. Leuchoviens. Jornand. Goth. Ep. Rav. de R. G. c. 8. F. Jo. Laziardi Cælestini Hist. Univ. Epit. c. 94. Chron. Alphonsi a Villa diego. p. 10. 11. Roderic. Toletan. Hist. Hisp. L. 1. c. 8. Rod. Sancius Episc. Paleat. Hist. Hisp. P. 1. c. 9. Alphons. a Carthagena Anacephal. Reg. Hisp. c. 5. Guill. de Casel Mem. de l'Hist. de Languedoc L. 3 Vincent Bellovac. Episc. Spec. Hist. c. 11 Sax. Gram. ap. Grot. prol. ad. Hist. Goth. p. 89. &c. &c.

[4] Pytheas af Marseille, som war sielf her i Norden 300. åhr för Christi föd: (v. Lagerl. Sv. ant. &n. L. I. c. 4.) giör Thule (Thele- eller Thule-marken, en del af Norje) och Basilia eller Balthia til två särskilte Öö-länder. Cl. Ptolomæus, som lefde a. C. 139. har gjort en jordbeskrifning öfver Sverje, hvilken Agathodæmon efterfölgt; men mer förwärrat: Ptol: säjer at Scandien består af 4. öjar, 1. stor och 3. smärre. Pomp. Mela L. 3. säjer at Codanus, et stort haf, är fullt med stora och små öjar. Den gamle Anonymus Ravennates, som lefde för 1000 åhr sen, säjer i sin Geographie p. 26. ed. Porch. at i gamla Scytha-land är en öö, som heter Scanza, hvarifrån åtskilliga folk äro utgångna, som bo i Wästra delen af werlden. Æneas Silvius, som lefde wid pass för 300. åhr sen och blef Påfve under namn af Pius II. kallar i sina skrifter Sverje et på alla sidor kringflutit land. v. Lagerl. Sv. ant. &. n. L. I. c. 5. utan tvifwel i anledning af äldre Auctorers berättelser.

[1]

[2]

[3]

[4]