wänskap för Holmgårdska Hofvet, som erkände honom för Skydds-Herre, satte sig med sin Siömakt i besittning af de länder, som hördt til Hvitserkska Arfskapet och gräntsade til Östersiön, hvilka nu en tid antingen genom de Danskes tilhielp eller egen längtan til sielfrådighet sökt, at afskudda sig Sveriges Herrawälde[1]: Finland, Karelen, Estland, Kurland och flera österut belägna orter måste då erkänna Eriks öfver-Herrskap: De borgar och fästningar, som han der på åtskilliga ställen lät anlägga, så wäl til at hålla dessa folkeslag i lydnad, som til at försvara dem från främmande intrång, kunde der sedan synas i långliga tider[2]: Detta skiedde wid pass A. 930. Östersiön behöfde nu et sådant Beskydd: Der begynte nu de Norske Höfdingar Harald Hårfagers Söner, Halfdan Svarte, Halfdan Hvite, Erik Blodyx och flere, at anställa sina Siötåg och sit härjande, besynnerligen på Estiske eller Östre wallen[3]; men de fingo tappert motstånd, så at ock Halfdan Hvite der måste tilsättia lifvet[4]. Eric Emundson hade wäl af Inge Olofsson et oförlikneligt bistånd; men sådant har, kan hända, gådt så wida, at han fruktat för denne Konungs tiltagande beröm och trodt sig behöfva taga säkra mått för sin Sons Arfsrättighet: Ehuru dermed warit, så tycks han wid denna tid hafva låtit förklara sin Son Biörn, redan
- ↑ Torgny Lagman säger i sit tal på Upsala-Ting A. 1023. at hans Farfader Torgny fölgt med Konung Erik Emundson på dessa tåg til Österländerne. v. Sturl. T. 1. p. 484.
- ↑ Orat. Torgny. Legis. ap. Sturl. T. 1. p. 484. 485.
- ↑ Desse härjade också Norr omkring i Biarma-land eller Permien på den nu så kallade Archangelska sidan. v. Sturl. T. 1. p. 110. 185.
- ↑ Sturl. T. 1. p. 109. 110.
