också Norske Jarlen Håkan Sigurdson i dessa Landskaper ofta haft sit tilhåll och äfven i Hälsingeland hållit en liten flotta, hvarmed han härjat i Östersiön och annorstädes[1]; men då Norige i det samma af inrikes buller och blodsutgiutelser emellan Harald Hårfagers Efterkommande råkat i så stor wanmakt, at det måste erkänna Dannemarks Öfver-Herrskap, behöfde Biörn allenast röra sig och wända sin upmärksamhet på dessa orter, til at åter förknippa dem med sit Rike: Sådant war nu tilståndet på norra och wästra sidan: Från den östra hade Biörn ingen orolighet: I Holmgård och Kiov regerade hans anhörige Inge Rerikson med dess berömliga och segersamma Maka Olga, som för detta är berättadt[2], öfver hvilka han war Skydds-Herre: På södra sidan war Harald Gormson i Dannemark, som är kallad Blåtand, råkad i sådan widlyftighet, at Sverige af hans granskap ingen oro hade, at befara: Jag will korteligen omröra, huru dermed hängde tilhopa.
2. Harald Gormson hade på Siöhöfdingen Bernhard Danskes föreställningar giordt sin Släkting Hertig Richard i Normandie et dråpeligt bistånd mot Franske Konungen Ludvig Ultramarin: Han hade kommit med en stor flotta in i Dive-strömmen i nedra Normandie och intagit hela Cotentin med Grefskapet Bayeux: Ludvig hade ryckt emot honom med en wäldig här; men icke allenast lidit et stort nederlag[3], utan ock sielf blifvit
- ↑ Sturl. T. 1. p. 184. 185.
- ↑ v. supr. c. 18. §. 3.
- ↑ Bernhard den Danske war mycket i K. Ludvigs förtroende; men höll hemligen med Normännerne: Han hade anstält et samtal mellan Ludvig och Harald midt emellan begge upstälte krigs-härarne; men rätt som de taltes wid, lagade han at Drabningen begyntes, hvaraf Fransoserne så öfverrumplades, at de aldeles blefvo slagne: En stor myckenhet blef på platsen och deribland 18. Grefvar. v. Le P. Dan. H. de Fr. T. 2. p. 277. &c.
