Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/640

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Gref Staffans Doter i Engeland, dit han som oftast plägade resa[1], och just under hans frånwaro kom Styrbiörn den Starke med sin flotta: Han öfverrumplade staden, intog fästningen och kallade sig Herre af Jomsborg[2]; men dermed war han icke nögd: han seglade i hast til Dannemark och tvingade Konung Harald Blåtand til hvad han behagade: Han tog af honom ej allenast hundrade krigsskiepp, utan ock hans Doter Thyra til äkta[3], med hvilken han dock ej tilbrakte mer än en natt, innan han återwände til Jomsborg, der en från Östra-Länderne upbådad och uttvingad stor Siömakt med knot och otålighet på honom wäntade. Under alt detta dog wid pass A. 980. hans Faderfader Biörn[4], som i femtio åhr warit Sveriges Konung[5], hvaraf hans lystnad fördubblades til Svenska Regeringen, hvilken nu Eric, hans Faderbroder, ensam antagit. Denne Öfver-Konung gifte sig denna tid wid pass A. 981. med Sigrid, en mäktig Wästgötisk Odalsmans och Wikings Skogbar Tostes Doter[6], Wästgöte-Jarlens Ulf hin Gamles Syster och Uplanda-Lagmannens Torgny Torgnysons Fränka, hvilken af sit högdragna Sinne är kallad Sigrid hin Stor-Råda: En Drotning, som i synnerhet war mycket mån, at aldrig den då i Holmgård regerande berömda Alogia eller Olga i något mål skulle henne öfvergå[7].

  1. Ol. Trygg. Scalh. L. c. p. 152. &c. cfr. Torf. H. N. P. 2. L. 7. c. 5. p. 280.
  2. cfr. J. Wild. L. c. p. 353.
  3. Hon fick sedan Konung Olof Tryggason i Norige. v. infr. c. 20. §. 2.
  4. Det gamla Myntet med runan ᛒ och et kors (Brenner. Thesaur. Num. Tab. 1.) tycks äfven kunna tilskrifvas denne Biörn, så framt ej B. betyder Birka, der det Christna korsteknet nu wördades.
  5. Sturl. T. 1. p. 105. cfr. supr. c. 18. §. 21.
  6. Sturl. T. 1. p. 183.
  7. cfr. J. Helsing. Diss. de Orig. Vareg. Åbo. 1734.