Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/682

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Upsala, der de försäkrade sig om hennes samtycke til giftermålet: Sedan reste de til Ragvalds gamle Frände och Fosterfader Torgny Torgnyson, Lagman i Upland[1], som i sin tid war hållen för den wisaste i Sverige[2]: Hans hiälp war dem omistelig; ty hvad han sade på Riksmötet, hölls af menigheten för Gudomligt: Denne wördige Man[3] förebrådde Jarlen, då han berättade sakens sammanhang, at han sig så obetänkt deruti inwiklat, då han likwäl wiste, at hans makt war dertil för ringa, oaktadt den hedren, at heta Jarl: Det är ej mindre ähra, sade han, at räknas bland Bönder[4], och likwäl kunna

  1. Efter all liknelse har denne bodt på Salistaborg i Upland (v. Peringsch. MS: dat. A. 1707. de Domin. Salist.); men så tycks han ock hafva haft ägendom åt Enköpings sidan; ty i Lislena-Sokn ej långt från kyrkan fins en Runsten af Bali ristad (v. supr. §. 12.), mycket hederlig, med figurer af Drakar och hästar, som så lyder: Katr — — — efter Tornaig eller Torgny, sin Gode Man, och åt Jorundr och Abiörn. v. Ol. Cels. Mon. Sv. G. Temp. suis redd. in Act. Lit. Sv.
  2. Sturl. L. c. c. 77.
  3. Torgny satt i sin Sal i högsätet, när Ragvald och Biörn kommo intil honom: Hans skiägg war så sidt, at det låg honom ned på knäen och betäckte hela Bringan. Biörn bekände, at han aldrig sedt en så ansenlig Man. Sedan Jarlen hälsat och blifvit wäl emottagen, wisade Torgny honom til samma säte, som han warit wahn at sittia uti, då han hos honom blifvit upfostrad: Det war på andra sidan gent mot Torgny: De woro hos honom någre dagar, innan de framstälte sit ährende och begärte, at han med dem wille gå in i sin Rådkammar. v. Sturl. T. 1. p. 481.
  4. Så kallades alle Odalsmän och Landsens bofaste Inwånare. v. supr. c. 3. §. 8.