war oblidkelig mot Olof den Digre: Jag är nu den Tionde Konung i Upsala[1], sade Olof en gång til honom, hvars Förfäder man efter man warit Öfver-Konungar ej allena i Sveawälde och många flera länder, utan öfver andre Konungar i Norden[2]: Deraf sökte han bewisa, huru ringa Olof Haraldson mot honom borde anses och huru dierf den Tiocke Mannen warit i sina krigs-försök[3]: Bättre lyckades Hialtes ärende hos Prinsessan Ingierd, som ej allena blef aldeles hågad för freden, utan ock för Olof Haraldsons person efter Ragvald Jarls förslag, så at hon sökte alla tilfällen at öfvertala sin förbitrade Fader: Hon bad honom slå Norige ur sinnet och hellre vända sina krigs-tankar på de Östra och Wendiska orter, som af forne Svea-Konungar, hans Företrädare och ej länge sedan af hans Frände Styrbiörn Starke[4] warit underkufvade[5]. Dermed uträttade wäl Prinsessan ingenting; men imedlertid hade man henne på sin sida och derom skickade Hialte strax bud til Ragvald Jarl och Biörn Marskalk, som tillika gufvo sig på wägen til det då wid pass A. 1023. i Upsala förestående Alshärjar-Ting eller Almänna Riks-möte wid Distings-tiden, der Olof Skotkonung ärnade samla all Sveriges makt, at ödelägga Norige[6].
15. Först infunno sig Ragvald och Biörn hos Prinsessan Ingierd på Ulleråker ej långt från
- ↑ Nemligen efter Sigurd Ring, som både med wapn och arfsrätt tog hela Nordiska Monarkien i besitning. v. supr. c. 15. §. 21.
- ↑ cfr. supr. c. 15. §. 21.
- ↑ Sturl. T. 1. p. 463.
- ↑ v. supr. c. 19. §. 9. 10.
- ↑ Sturl. T. 1. p. 465.
- ↑ Sturl. in Ol. Har. c. 71.
