Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/79

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Hvad Öfver-Herre-namnet angår, som du dig gifver, så tag det öfver hvem du will; men icke öfver oss; jag känner ingen annan Öfver-Herre, än Himmelen, min Stam-Fader[1], och Iorden[2], wår Gudinna.[3]

9. Imedlertid hade flera Scythiska Folk samlat sig under IndaThyrse: de hade wäl i förstone wägrat; men nöden hade nu brakt dem at förklara sig[4]: När nu Perserne woro aldeles utmattade af många fåfänga tåg i en så skarp bygd, skickade IndaThyrse til Darius[5] en härold med en Fogel, en Rotta, en Groda och fem Pilar[6]: Persiske Fält-Herren Gobrias war

  1. Herodotus säjer Jupiter, men IndaThyrse har utan tvifvel sagt Þius eller þis. Jornand d. R. G. c. 5. säjer, at Geternas alraförste Domare warit Zeuta; men det är ej annat än Θξος, hälst som Doriska och Laconiska tungorne ofta bydt Θ til Σ. Eljest komma Ζενξ, Jofur och Jupiter på et ut. De Scythiske och sedermera de gamle Svenske Konungar räknade altid sin stam från Gudarne.
  2. Vesta, säjer Herodotus; men Scythien och gamla Sverje tilbad Jorden under namn af Disa och Göja, som framdeles skal säjas.
  3. Herodot. L. 4. c. 126. 127.
  4. Bayer, L. c. T. 3. p. 362.
  5. Pherecyd. Syr. ap. Clem. Alex. &c.
  6. Hieroglypher woro mycket i bruk hos Scytherne, liksom hos Egyptierne och Grækerne. cfr. Resen. præfat. ad Edd. Ill.