strids-manlighet, sedan de en tid bodt i en liufvare bygd: Romerske Consulen Manlius, som angrep dem efter segren öfver Antiochus, märkte at hans Soldater fruktade för Galsiska namnet: han måste föreställa dem, at desse Galler ej woro de samme, som kommit från Norden, at de hade blifvit hel weklige i Asien, at de nu ej annat woro än Phrygier i Galliske kläder, och at deras ansenliga skapnad, grymma wapn och stora härskri woro ingenting mindre än oöfvervinnerlige: De sannades också ty Manlius slog Galaterne och lade Mindre Asien under Romerska wäldet. Men återwändom til Scythiska Stam-bygden.
19. Der hafwa wi ännu en stor omhvälfning at märka, innan wi kunne begynna, at tala om Inbyggarne i wårt gamla Sverige: Utan at länge uppehålla oss wid en stor utflyttning ur Scythien af Cimbrer, Kimbrer eller Kempar[1], som skedde wid pass en mans-ålder efter Gallernes[2], wil jag allenast nämna, at C. Marius den store Romerske Fält-Herren,
- ↑ Festus och Plutarchus säja, at Cimber betydt en Röfvare hos Galler och Tyskar; men de hafva ej förstådt det: hos oss är ännu et hederligare ord i bruk, neml. Kempe, stridsman. At Cimber warit en Förstörare eller en Hämnare på Tauriska språket, kan tyckas af det nu brukeliga Turkiska, der Chæm är förstöring och Kæm, hämd. v. Strahlenb. L. c. p. 129. Wilde i Förber: p. 181. &c. bevisar af Posidon: Diod. Sic. Strab. Plutarch. och Sheringh. de Orig. Angl. c. 3. p. 48. emot Bayer. Act. Petrop. T. 2. p. 433. at Cimmerier och Cimbrer warit et slags folk och betydt alt det samma, hvarefter Kimi än har namn i wår Nord.
- ↑ Eller ock 113. åhr för Christi födelse v. Wild. Förb. p. 280. cfr. Tacit. de Mor. Germ. c. 37.
