giorde med dem en fred et hundrade et åhr för Christi födelse[1], sedan han dem några gånger öfwerwunnit: äfven då deras Konung Boijorix[2] fådt lof at utsätta tid och ställe til et sluteligt fältslag[3], som hölls tredje dagen derefter[4]. Men fortfarom i wårt ämne: Scytherne hade åter i lång tid lefvat oanfäktade i sin wrå, när den Pontiske Mithridates Eupator började, at wilja blifva en annan Alexander. Hans företrädare Phraates, Mithridates[5] Son, hade giordt sine wänner Scytherne förnär, i det han ej welat gifva dem en wiss betalning, hvarom de kommit öfverens, när han behöfde dem[6]. De angrepo honom och han förlorade både fält och lif, liksom kort derefter en annan Phraates, hans skyldman, hvilken blef slagen och ihiälslagen af Tauriske Scytherne[7]. Detta krig wille nu denne Mithridates fortsättia: Han anföll ock Scytherne med alla sina
- ↑ Barbeyrac. Supl. au Corp. Dipl. de Du Mont. T. 1.
- ↑ Boj-erik, By-Eric, Be-Eric, et Götiskt namn, cfr. Wild Förber: p. 298.
- ↑ En Cimbrisk krigare mante ut C. Marius til enviges kamp, men han svarade: wil du änteligen dö, så gack och häng dig. Deraf synes, at de Romare än ej woro wahne wid en falsk tapperhet, eller satte någon heder i dueller, som de Nordiske folken giordt sedan så gängse i Europa. När Kämpen än widare höll fort med sin utmaning, wiste Marius honom en Romersk fäktare, som war gammal och liten til wäxten, säjandes: Slås först med den, och om du winner, skall jag bli din man. v. Barbeyr. Supl. au. Corp. Dipl. T. 1.
- ↑ Vellej. Paterc. Florus. L. 3. c. 3.
- ↑ Denne Mithridates war en klok och tapper Konung i Parthien, Stora Phrygien, Pont, Medien, Persien, Bactrianien, Elymeèn &c. som han sielf mäst lag under sig: Han öfwerwan K. Demetrius Nicator; men gaf honom sin Doter Rhodogunda och Hyrcanien til underhåll. Af alla sina underkufvade Rikens lagar lät han giöra utdrag och sammanskref derefter en den bästa Lagbok. v. Roll. L. c. P. 9. p. 363.
- ↑ cfr. Roll. L. c. T. 9. p. 398.
- ↑ Justin. L. 42. c. 1. &c.
