springa med ett krokigt träd, böjdt såsom en båge, förfölja de vilddjuren.” — Det är en tydlig beskrifning på skidlöpandet; och det ord som åsyftas är skrida, hvilket väl nu betyder gå långsamt, men fordom en hastigare rörelse, hvarföre man ock i gamla språket sade: skrida på skidor[1]. Paullus tillägger: „hos detta folk finnes ett djur, temligen likt hjorten, af hvars hud, luden som den var, jag sett en tröja, gående till knäet, sådan som Skridfinnarne nyttja.” Man igenkänner ännu af denna beskrifning Lappen i sin drägt, och Renen, det djur af hvilket han klädes och födes; och man vet tillika, att Lappens äldsta namn hos våra förfäder är Finne. Märkvärdigheten af en flera dygns dag vid sommar-, och natt vid vintersolståndet tillskrifver Paullus Warnefridi de nejder, hvilka Skridfinnarne bebo, hvarest äfven under sommarn snön ej alldeles bortgår. De 40 dygnens ständig dag eller natt kan först infalla vid 67° 23′ polhöjd, således i det gamla norrska Halogaland, hvars berömda, sedan 1000 år omtalta, fiskerier[2] utan tvifvel hänvisa på en
