Det finnes en gammal Svensk bearbetning af Konung Thidreks Saga. Den handskrift jag haft
inhemska gamla folksägnerna om Smeden Veland och hans son Vidrik eller Videke i Skåne, och Bohuslän. Niflungaskatten, på hvilken redan Bjarkamal det gamla, en af de äldsta Nordiska sånger, har afseende, då i en uti Edda bibehållen strof Guldet kallas Niflungarnas trätoämne, förlägger en svensk folksägen, hvilken jag af muntelig berättelse känner, uti Garphytteklint i Nerike. Äfven traditionen om Konung Film i Upland oeh hans borg Filmhus, hvaraf man ännu vill finna lemningar vid Films kyrka och prästegård, hör hit. Salvius om Upland s. 340. Script. R. Suec. I. p. 241. Alla spår af denna gamla så långt utspridda fabelkrets äro märkvärdiga. Huru vidt äfven de af dessa Sagor gå, som mest blifvit hemmastadda i Norden, t. ex. den om Smeden Veland eller Völundr (i Vilkina Saga Velint), om hvilken redan ett Eddiskt quäde finnes, som bär alla tecken af hög ålderdom, kan ses deraf, att han under Medeltiden omtalas såsom allmänt bekant i England, Frankrike, Tyskland, Italien, uti skrifter, hvilkas ålder till en del går upp till 9:de århundradet, såsom i Konung Alfreds Öfversättning af Boethii Consolat. Philos. och i den gamla Latinska Dikten: De prima expeditione Attilæ regis Hunnorum in Gallias. En tidigt så vidt bekant saga måste till sitt första ursprung vara långt äldre. Också anser jag den lärde och skarpsinnige Müllers förmodan alldeles ej för osannolik, att den berömde Videke eller Vidga Velands son, är den hjelte Vidicula eller Vidigoia, som Jordanes redan c. 5. omtalar, såsom ämne för Götiska sånger, och om hvilken han c. 34. anför ett ställe ur Prisci berättelse om legationen till Attila (men hvilket ej mera återfinnes i Excerpta ex Prisci Hist. Goth.). Man hade i Ungern visat Priscus det ställe, „ubi Vidigoia Gothorum fortissimus Sarmatum dolo occubuit.” Vilkina Saga låter honom omkomma i en Hunnernas strid mot Götiska Konungen Ermenrek,
