Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
164
lefvande[1]. Utom de vanligast nämnda bro- och väganläggningar, förekomma på Runstenar äfven hvalf, likhus, själahus gjorda för den döda[2]: undertiden äfven att de aflidne först byggt gårdar[3], eller varit rätta arfvingar till dem[4]. Ibland är denna sista underrättelse så utförlig, att Runeristningen kan anses såsom ett slags äganderätts intyg[5]. Slägtledningar ses också på Runstenar[6]. Någon gång äro uttrycken af enskild tillgifvenhet rörande, såsom: „sina vänner var han bäst under himmelen”[7].
Med högst få undantag förvara Runstenarne blott obekanta namn, och tiden, som skonat dessa enkla minnesvårdar, har öfver de minnen, som derigenom skulle återkallas, öfvat samma förstörande
- ↑ Baut. 644.
- ↑ Baut. 223, 541, 725.
- ↑ Bautil 886.
- ↑ Baut. 221. 9.
- ↑ Liljegren l. c. Exempel är Runberget i Kyrkobyn, Hillershögs socken, Färentuna härad i Upland, Baut. 291. Jfr. Brocman l. c. p. 216.
- ↑ På en Runsten i Helsingland finnes en genealogi ända till 12 leder. Brocman l. c. s, 218.
- ↑ Bautil 306. Ej alltid äro likväl epitheterna berömmande — såsom på Runstenen 489 i Bautil, der det säges, att två bröder låtit hacka stenen efter sin fader, men hustrun åt bondan sin lata (bunta sin lata).
