Hoppa till innehållet

Sida:Svea rikes häfder.djvu/262

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
240

Väl förkunnar denna våra fäders lära, att „den rike, den starke ofvanefter” en gång skall sämja domar, lägga saker och sätta det värde, som blifva skall[1]. Väl inskärper hon för de onda straff efter lifvet, „på likstranden från solen fjerran, i den borg som flätad är af ormaryggar, der i etterströmmar lönmördaren, förföraren, menedaren skola vada[2].” Väl förutsäger hon en ny jord, „der skördar

    och är Indisk lära. Jfr. Creuzer, Symbolik u. Mythologie I. 369. 603. 708. III. 317. 2:te Ausg.

  1. Uttryck, hämtade af den gamla Nordiska Rättegången. Völuspá str. 65. Finn Magnusen försvarar äktheten af denna strof, ehuru den saknas i några handskrifter.
  2. Så heter det i Valas spådom:

    Borg ser hon stånda
    från solen fjerran
    å likstranden
    med nordvända portar;
    falla etterdroppar
    in genom gluggarna
    borgen är flätad af
    ormaryggar.
    Der såg hon vada
    i tunga strömmar
    menedige män
    och mordvargar
    och de som låckat
    rättmätigt köpta hustrur.
    Der sög Nidhögg
    framlidnas kroppar,
    slet Vargen liken.
    Förstån i än eller hvad?

    Völuspá str. 44, 45. Stockh. Uppl.