Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
280
icke Mythologien, hvars många gudar delade väldet öfver folkets sinnen[1]. Denna gudamängd nämnes uttryckligen i beskrifningen af nordiska tempel[2]: den kunde ej der finnas utan att myther om alla dessa gudar äfven varit hemmastadda
- ↑ Flere brukade att föra en liten bild af den gud, de mest dyrkade, med sig i en pung. Så anklagades Halfred Vandrådaskald inför Olof Tryggvason, att, äfven efter sitt dop, ha Thors bild af ben hos sig och offra hemligen, men beviste sin oskuld. Müller Sagabibliot. III. 276. I VatnsdælaSaga omtalas en på samma sätt förvarad silfverbild af Frey. c. 10. Ej sällan anmärkes om personer, hvilken gud de mest dyrkade. Så säges om Hrafnkel Gode, att han älskade ingen annan gud Frey, Müller l. c. I. 103.
- ↑ I ett tempel, som kallas det förnämsta i Götaland och var helgadt åt Thor, skola varit ej mindre än 100 gudabilder. Olof Tryggvasons Saga Ed. Reenhjelm. p. 59. hvaraf stället troligen blifvit kalladt Gudheim eller gudarnas boning. Det plundrades af Håkan Jarl på 980:talet. — Afgudahusen voro ej sällan af ansenlig storlek. Det som Norske Höfdingen Ingemund, dotterson åt Jarlen Ingemund i Götaland, byggde åt Frey i Vatnsdalen på Island var 120 fot långt. Vatnsdælasaga c. 15. I ett Isländskt tempel på Österlandet suto Frey och Thor tillsammans i högsätet, dernäst Njord och månge andre manlige gudar. Gent öfver dem suto Frigg och Freya, samt en mängd större och mindre gudinnor. Helges och Grims saga hos Müller I. 91—94. Jfr. Finn Magnusen l. c. s. 26. I Thorstemplet, som omtalas i Eyrbyggia saga c. 4. stodo i det inre Gudarna i halfrund kring altaret. I templet på Möre, hvilket nyss omtalades, liksom i Håkan Jarls eget afgudahus funnos många afgudabilder. Færejinga saga hos Müller I. 179.
