Sida:Svea rikes häfder.djvu/315

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
293

blott till innehållet lika gränslös, som i allmänhet hvarje den menskliga inbillningskraftens försök att på en gång omfatta „det heliga djupet” — „det heliga höga” (för att nyttja en Skalds uttryck) och tillika den förgängliga verld, som sväfvar mellan bägge; äfven betraktadt i sin historiska begränsning och yttre utbildning har detta gamla, fordom Norden öfverskyggande träd ej blott ur en slags jordmån hämtat sin näring. Det har sträckt sina rötter och skott vidt omkring genom många tider och folkslag: det bär spår af flera utvecklingsperioder: det har äfven i sin fulla vext säkerligen visat sig olika ur olika synpunkter. Ty så rå är näppeligen någon gudalära, att ej trenne hufvudsakliga beståndsdelar i den skulle kunna urskiljas; men dessa äro Tro, Lära och Bild. Den första, grundad på det beroende af en högre makt, hvars känsla

    hedningarna dyrkades såsom gud och hade tempel på ön. Å en gammal karta öfver ön Helgeland, funnen på ön och visande dess genom hafvets inverkan förundransvärdt minskade vidd och förändrade utseende allt ifrån 9:de årh., såsom det heter, finnes utsatt ett Templum Fostæ vel Phosetæ med årtalet 768. Af kartan, funnen och först meddelad af Clarke (Travels. P. 3), är en anteckning bifogad till v. Hoffs Geschichte der durch Ueberlieferung nachgewiesenen natürlichen Veränderungen der Erdoberfläche. Gotha 1822: ett arbete, som jag till första afdelningen af denna Inledning ej hade tillfälle at rådfråga.