Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
333
och malmer, såsom man ännu ser dessa ting gråta, då de komma ur frost uti värman. Men då sändebuden återvände hem, funno de vid en berghäll en jättequinna. Hon het Thöck, och de bådo henne gråta Balder ur Hel. Hon svarade:
„Thöck månd gråta
med torra tårar
Balders likfärd.
Döds eller lefvandes
son jag ej nödgar:
Hel behålle sitt rof!”[1]
Man trodde det vara Loke. Denne hade den dristigheten att ännu en gång infinna sig i Gudarnes gästabud hos Æger, och i förtröstan på den heliga fred, som vid sådana tillfällen gälde, och af gudarne sjelfva obrottsligen hölls, överhopa dem med smädeord, och äfven berömma sig att ha varit orsaken till Balders död[2]. Men derefter flydde Loke för Asarnes hämnd, byggde sig ett hus
