Sida:Svea rikes häfder.djvu/444

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

422

ett påtagligt missförstånd hos flera gamla författare, hvilket denna gång innefattar en historisk underrättelse, lärer oss, att detta samma folk i våra förfäders grannskap är långt äldre än de intyg vi hittills derom anfört. Adam af Bremen omtalar ett Quinnoland, (terra fœminarum), norr om Svenskarna[1]. Det har utan allt tvifvel tillkommit genom en falsk uttydning of namnet Quenland[2], och vi se här anledningen, hvarföre både han och ännu äldre författare förflytta de fabelagtiga Amazonerna till vår Nord. Vi förstå, huru Paullus Warnefridi tvåhundrade år förut kunde säga sig ha hört, att ännu på hans tid ett folk af

    sig Kainu-laiset (sing. Kainu-lainen); men cainu betyder ett nedrigt land, enl. Juslenius, Finsk Ordabok, Stockh. 1745.

  1. Scania prominet Regis Danorum, et supra eam tenso limite Gothi habiant usque ad Bircam. Postea longis terrarum spatiis regnant Sveones usque ad terram fœminarum, c. 222 ell. 75. Denna terra fœminarum säges på ett annat ställe ligga vid Östersjön. "Item circa hæc littora Baltici maris ferunt esse Amazonas, quod nunc terra fœminarum dicitur, c. 228. En son af Konung Stenkil, benämnd Anund, skall blifvit sänd af fadren på ett krigståg att underkufva detta land, men omkom tillika med sin krigshär, c. 135.
  2. Ihre, Dissert. de Quenlandia antiqua, Upsaliæ 1767, citerar en Edition af Adamus Bremensis, som till och med har: Quenland, terra fœminarum, c. 134 ell. 17.